MSB varnar för parodi och satir: ”Humor kan användas för att legitimera kontroversiella åsikter”

I december 2018 publicerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en handbok för kommunikatörer i offentlig förvaltning ”Att möta informationspåverkan”. Broschyren blev hyllad av systermyndigheter i andra EU-länder och översattes bland annat till finska och engelska. Samhällsnytt har läst handboken och funnit att man ska vara vaksam – eftersom fienden är kreativ och mångsidig. En satirbild kan i själva verket vara en fientlig handling i syfte att påverka enligt strategiska narrativ – om man ska tro MSB.

Inledningsvis konstateras det i broschyren att det är svårt för en enskild kommunikatör att avgöra om det handlar om informationspåverkan från främmande makt eller någon annan informationspåverkan. Det ska dock inte behövas, enligt handboken, eftersom det viktigaste är att identifiera och reagera. Vidare hävdas det att informationspåverkan ligger i en ”gråzon” – det vill säga lagliga handlingar som MSB dock klassar som fientliga.

Myndigheten förklarar samtidigt närmare varför informationspåverkan ska betraktas som fientlig:

”Informationspåverkan är att betrakta som fientlig eftersom den riskerar att underminera medborgarnas förtroende för viktiga samhällsinstitutioner, isolera sårbara samhällsgrupper och bidra till social och politisk polarisering”.

Det finns flera konkreta verktyg som alla används för att förstärka ”strategiska narrativ”. Ett exempel på ett strategiskt narrativ kan vara att Sverige är ett land i kris. Att rapportera eller ens prata om detta heter ”utnyttjandet av sårbarheter” enligt MSBs terminologi. Den som ”systematiskt” ägnar sig åt sådant gör sig skyldig till fientlig informationspåverkan, menar handboken.

Vidare listas de konkreta verktyg som fienden kan använda i sina försök att splittra samhället och underminera medborgarnas förtroende för viktiga institutioner. Bland dessa fokuserar MSB separat på satir och parodi som återfinns i kapitlet Desinformation:

”Inom informationspåverkan kan humor användas som verktyg för att sprida vilseledande information och förlöjliga eller kritisera individer, narrativ eller åsikter. Humor kan även användas för att legitimera kontroversiella åsikter.”

Ett separat kapitel i broschyren tillägnas ”illasinnad retorik”. Där uppmanar MSB att se upp för ”whataboutism” (relativisering – anm.), halmgubbar och argument ad hominem (försök att misskreditera och förlöjliga personen bakom ett argument istället för att kritisera argumentet i sig – anm.).  I samma kapitel uppmanas dock läsarna att titta på vem författaren av en text är: ”Om det finns en författare, fundera över vem det är och varför den personen skrivit texten.”

Handboken ger inga tydliga recept på hur man kan stoppa ”informationspåverkan”. Kommunikatörerna uppmanas ”bygga förtroende genom strategisk kommunikation”, ”ta fram färdiga narrativ” och ”etablera organisationens kärnvärden”. Det förklaras inte närmare i broschyren hur exakt man ska uppnå detta.

Däremot finns det två konkreta rekommendationer som kan användas vid misstänkt informationspåverkan. Åtgärderna går under fliken ”Försvara” och heter ”Blockera” och ”Avslöja”. Där rekommenderas kommunikatörerna att blockera jobbiga användare på sociala medier och stänga av dem från en plattform samt ”avslöja” dem – genom att avslöja exempelvis vem som ligger bakom ett ”falskt konto”.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har rest runt i Sverige med föreläsningar om handboken. Samhällsnytt har upprepade gånger försökt att nå Mikael Tofvesson på MSB som koordinerat arbetet kring handboken för en kommentar, utan framgång.

Hela handboken kan laddas ned och läsas på följande länk: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28778.pdf

LÄS ÄVEN: MSB i diskussion om att spionera mot Kent Ekeroth – i Ungern

Tycker du att den här artikeln var intressant? Glöm då inte att stödja Samhällsnytt med en månatlig donation! Klicka HÄR för att se hur du kan bidra.