Miljöpartist kritisk mot partiets linje att fortsätta förespråka massinvandring: ”Migrationshaveri”

I helgen rapporterade Samhällsnytt om att Miljöpartiet hotar hoppa av regeringen ifall man inte får mer inflytande över migrationspolitiken igen. Att partiet fortsätter förespråka en fortsatt massinvandring, men den mångfald av problem som detta medfört, är huvudlöst. Det menar den miljöpartistiska lokalpolitikern Angela Aylward i en debattartikel.

– Vi kan inte tumma på asylrätten, sa Isabella Lövin (MP) i SVT på måndagsmorgonen.

Lövin återanvände även före detta M-ledaren Fredrik Reinfeldts ökända utspel om att svenska folket måste öppna sina hjärtan.

I de senaste opinionsmätningarna ligger Miljöpartiet risigt till och balanserar på riksdagsspärren – ”med all rätt” menar Angela Aylward.

Pandemins effekter

”Medan Miljöpartiet (och andra partier) slumrat de senaste 20 åren så har samhällets sociala motsättningar ökat katastrofalt”, konstaterar hon och hänvisar till att pandemin visat hur stora invandrargrupper inte ens nås av viktig samhällsinformation. Den ökade arbetslöshet som väntas efter pandemin kommer även det att bidra ytterligare till motsättningar och splittringar, varnar hon för.

Då Aylward själv arbetar med folkbildning för SFI-elever och bor i en segregerad stadsdel i Göteborg ser hon dagligen effekterna av migrationshaveriet.

En värdegrund att vara stolta över

Vidare slår hon fast att en åtstramning i asylpolitiken ”är viktig inte minst för de nya svenskar som redan är här”.

Bara för att du är på flykt är du inte ”godhjärtad” eller respekterar andra människors rättigheter. Många behöver traumabehandling och inskolning i den svenska välfärdsstatens värdegrund och mänskliga rättigheter. En värdegrund vi ska vara stolta över. Hur kan det ha gått så långt att jämställdhet och barns rättigheter har blivit förhandlingsbara i förhållande till ett enda mål – att ta emot så många flyktingar som möjligt?

På Hisingen där hon bor ”är etniskt svenska barn i dag ’targets’ helt enkelt för att de ser svenska ut”. Till detta tillkommer gängkrig mellan olika folkgrupper.

Detta, Miljöpartiet, är vad som blev av den internationella solidariteten.

Avslutningsvis uppmanar hon Miljöpartiet att ”vakna ur törnrosasömnen och ta ansvar för att skapa ett Sverige som klarar av att vara solidariskt på sikt, inte bara en liten snutt i historien i efterkrigstid”.

Om Miljöpartiet fortsätter att upprätthålla en huvudlös linje spelar det både främlingsfientliga krafter rakt i händer, samtidigt som det är ett väldigt högt spel med den svenska välfärdsmodellen, barns rätt och jämställdheten.