Mer pengar och vapen till Ukraina – beslut på nordiskt-baltiskt toppmöte på Harpsund

På onsdagen inleddes toppmötet mellan de nordiska och baltiska länderna i svensk regi på statsministerresidenset Harpsund. Stor enighet meddelas om att Ukraina måste få ökat stöd i form av vapen och pengar och att man fast och fullt tror på en Ukrainas så kallade segerplan mot Putins invasionstrupper. Även Polen ställer sig bakom uttalandet. Beskedet om stödet till Ukrainas ”segerplan” går samtidigt på tvärs med de fredsplaner som aviserats från tillträdande president Donald Trump i USA och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz.

Värd för toppmötet där de baltiska och nordiska regeringscheferna deltar är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M). Han uttryckte förvissning om att mötet kommer att gå till historien och berättas om ”i generationer” som ett av de viktigaste i den moderna politiska historien.

– Besluten vi tar inom de kommande månaderna kommer att eka i generationer framöver, fastslog statsministern inför den församlande pressen.

LÄS ÄVEN: Nato-planen: 100 miljarder euro till Ukraina – ska “skydda” från Trump

Mötet som inleddes på onsdagen kommer att fortsätta på torsdagen. Den första dagen ägnade regeringsledarna åt att diskutera transatlantiska relationer i allmänhet och och den regionala säkerheten i Östersjöregionen i synnerhet, inte minst mot bakgrund av situationen i Ukraina.

Enighet om stöd till fortsatt krig

Man var eniga om fortsatt och långsiktigt ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina. Några fredsförhandlingar av det slag som andra aktörer börjat efterfråga för att få ett stopp på ”köttkvarnen”säger man sig inte vilja se. Det enda alternativet är ukrainsk seger över Ryssland och är förvissad om att den ”segerplan” som Ukraina lagt fram ska visa sig vara realistisk.

LÄS ÄVEN: KD-topp vill skicka svenska soldater till ‘köttkvarnen’ i Ukraina: “Vi har att göra med en modern Hitler”

Segerplanen innefattar bland annat att Ukraina ska bjudas in till Nato och med militäralliansens goda minne avfyra långdistansrobotar mot mål långt in på ryskt territorium. Detta i enlighet med ett färskt beslut från den avgående amerikanska Biden-regimen.

Går på tvärs med USA och Tyskland

Det är oklart om det beslutet står sig efter att Trump återvänt till Vita huset och om de av de nordiska och baltiska länderna sanktionerade ukrainska segerplanen i så fall måste revideras. Trump har aviserat att han vill se ett snabbt slut på dödandet i den kriget som har av vissa, däribland Elon Musk, har fått smeknamnet ”köttkvarnen”.

Även Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har gjort trevare om fredsförhandlingar med Ryssland. Han hade nyligen ett långt telefonsamtal med den ryske presidenten Vladimir Putin.

Skattemiljarder till ukrainsk försvarsindustri

Utöver att skicka pengar, vapen och annan militär materiel till Ukraina togs beslut om att göra omfattande investeringar med respektive länders skattepengar i den ukrainska försvarsindustrin. Något övre tak för dessa investeringar ska inte finnas.

– Vi har kommit överens om att investera direkt i Ukrainas försvarsindustri och ge dem vad de behöver, sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen på pressträffen.

LÄS ÄVEN: En miljon döda i Ukrainas “köttkvarn” – men SVT mer bekymrade om krigets CO2-utsläpp

De nordiska och baltiska länderna är tillsammans redan tidigare den näst största militära bidragsgivaren till Ukraina efter USA.

Onsdagens pressträff från Harpsund kan ses i sin helhet nedan.

Strategiskt partnerskap med Polen på agendan

Det har inte närmare meddelat vilka huvudämnena ska vara för de fortsatta diskussionerna under toppmötets andra dag, torsdagen. Ett undertecknande av ett nytt strategiskt partnerskap mellan Sverige och Polen står dock på agendan. liksom en ny pressträff.

Toppmötet markerar slutet på Sveriges ordförandeskap i det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet NB8 meddelar den svenska regeringen på sin webbplats.

LÄS ÄVEN: Liberala politiker vill skicka svenska soldater till Ukraina – har själva inte gjort lumpen