Statens bidragsflöde till företag: 122 miljarder

De statliga stöden till näringslivet uppgår nu till 122 miljarder kronor – en summa som vida överstiger anslagen till både poolisen och högre utbildning. Trots detta växer systemet med stöd och bidrag i det tysta, utan tydlig styrning eller översyn. I en kritisk analys ifrågasätts inte bara systemets omfattning, utan även dess effektivitet och demokratiska förankring.

En ny rapport från Tillväxtanalys har för första gången kartlagt hela omfattningen av de statliga stöden till näringslivet. Resultatet: sammanlagt 122 miljarder kronor, fördelade över 17 olika myndigheter. Rapporten visar att mängden olika stöd och aktörer är ett problem. Tillväxtanalys själva konstaterar att ”många olika aktörer och typer av stöd gör systemet svårt att överblicka”.

Christian Sandström, krönikör i Affärsvärlden, menar i en kritisk betraktelse att det hela vuxit fram till ett byråkratiskt system utan tydlig styrning eller prioritering – där ansvar och kontroll har tappats bort längs vägen.

Kostnader överstiger både polis och utbildning

De 122 miljarderna i näringslivsstöd är, skriver Sandström, mer än tre gånger så mycket som Polismyndighetens anslag (41 miljarder) och även mer än hela budgetposten för utbildning och universitetsforskning (104 miljarder).

LÄS ÄVEN: Slöseriombudsmannen: “Brutala slöserier i miljardbelopp” av skattepengar

Han pekar på detta som ett tydligt exempel på hur statens prioriteringar har förskjutits – ofta utan att det ens har diskuterats offentligt.

Skattesänkningar bättre alternativ

Sandström illustrerar den ekonomiska tyngden genom att sätta summan i relation till andra användningsområden:

• Om de 122 miljarderna i stället användes till ett jobbskatteavdrag skulle varje arbetande svensk (5,15 miljoner personer) kunna få behålla 23 700 kronor per år.
• Bolagsskatten – som idag genererar runt 200 miljarder kronor – skulle kunna halveras från 20,6 % till cirka 10 % om näringslivsstöden avskaffades. Enligt Sandström skulle detta kunna frigöra resurser för företag att investera i forskning, utveckling och tillväxt.

Han ifrågasätter om de statliga affärscoacherna och rådgivarna verkligen ger bättre resultat än de investeringar företag själva hade kunnat göra med lägre skatter.

Växer trots begränsat folkligt stöd

Sandström poängterar att det folkliga stödet för dessa omfattande företagsstöd är begränsat – ändå fortsätter systemet att expandera.

Med en ironisk ton ifrågasätter han varför exempelvis riskkapitalister bakom projekt som Northvolt ska få direkta bidrag från Energimyndigheten, medan universitet och vuxenutbildning får nöja sig med mindre resurser.

”Innovationsbyråkratiskt komplex”

Han varnar för att det nu vuxit fram ett slags ”innovationsbyråkratiskt komplex”, där olika myndigheter med egna budgetar och agendor driver på för fler stöd och mer samverkan, utan att deras resultat utvärderas på ett meningsfullt sätt.

Särskilt nämner han Energimyndigheten och Vinnova som exempel på institutioner som, oberoende av regering, fått växa i decennier utan att någon egentligen frågat varför.

Efterlyser årlig uppföljning

Tillväxtanalys rapport välkomnas som ett första steg mot större transparens. Sandström efterfrågar dock att rapporteringen blir regelbunden, så att medborgare och beslutsfattare kan få en tydlig bild av vart pengarna går och vilken effekt de har.

Utan en sådan uppföljning riskerar det växande systemet för företagsstöd att fortsätta expandera – utan att någon längre vet om det faktiskt gör nytta.