Malmö allt fattigare: ”Beror främst på förändringar i befolkningens sammansättning”

Utvecklingen i stadens centrala delar sägs inte bero på att invånarnas löner släpar efter utan att det är en sjunkande andel som överhuvudtaget har en lön. ”Allt fler är unga och allt fler har utländsk bakgrund”, säger Martin Nordin, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Martin Nordin har skrivit en rapport om den ekonomiska utvecklingen sedan 1990-talet beroende på befolkningstäthet. Normalt är genomsnittsinkomsten i ett område högre ju mer tätbebyggt det är. Men Malmö, och även Göteborg, sticker ut.

Under perioden man undersökt Malmö har hela staden blivit relativt fattigare. Ingen del av staden utvecklas bättre än riksgenomsnittet.

Centrala Malmö har under de senaste 25 åren legat under den genomsnittliga inkomstnivån för Sverige.

I bland annat Rosengård ligger den disponibla inkomsten ca 20 procent lägre än riksgenomsnittet.

Befolkningens sammansättning

Enligt Nordin är stadens alltmer mångkulturella profil en av de dominerande orsakerna till att staden blir allt fattigare.

– Malmös svaga utveckling beror främst på förändringar i befolkningens sammansättning. Allt fler är unga och allt fler har utländsk bakgrund. Det är grupper med en låg sysselsättning. När transfereringar som a-kassa och sjukpenning samtidigt sjunker betyder det att disponibel inkomst faller ytterligare, säger Martin Nordin till Sydsvenskan.

Ekonomisk kris trots miljarder i  utjämningsstöd

Malmö befinner sig i en extremt svår ekonomisk situation. Detta trots att staden varje år får över 6 miljarder kronor i så kallat kommunalt utjämningsstöd från staten och andra kommuner.

Stödet är det i särklass största som någon svensk kommun erhåller och står för en fjärdedel av staden totala budget. Utan dessa pengar hade Malmö för länge sedan kraschat i kommunal konkurs. Stadens kostnader för socialbidrag skenar också beräknas i år landa på på 1,2 miljarder kronor.