Lars Bern långintervjuad om globaliseringens konsekvenser – del 1

SwebbTV viker hela tre av sina lördagsintervjuer åt att samtala med teknologie doktorn, forskaren och företagsledaren Lars Bern som på senare år ägnat mycket tid åt att studera globaliseringens samhällseffekter.

Det första avsnittet fokuserar på den ökande skuldsättningen hos främst den svenska medelklassen, en skuldsättning som i huvudsak beror på att kostnaderna för boende har skjutit iväg långt mer än konsumentprisindex och reallöneökningarna för det stora flertalet. Detta har flera orsaker där bostadsbristen till följd av den höga invandringen är en, den låga räntan en annan och ökad köpkraft hos en begränsad grupp en tredje.

Bern påtalar att skuldsättningen på senare tid förskjutits från staten till medborgarna men också till kommunerna vars skulder fördubblats på kort tid medan statsskulden legat tämligen still. Den bild som finansminister Magdalena Andersson vill förmedla av Sverige som ett rikt land med starka finanser stämmer inte, menar Bern.

Enligt den undersökning som Credit Suisse gör varje år tillhör svenskarna tvärtom de fattigaste – den typiska förmögenheten hos Sveriges befolkning är näst lägst i hela Västeuropa om man räknar in hushållens alla skulder. Det är bara Portugals befolkning som ligger lägre.

Bern förklarar att välståndet och tillväxten i globaliseringens spår blir alltmer ojämnt fördelad med allt större ekonomiska klyftor. De mest välbeställda drar ifrån, medan reallönerna för stora grupper vars jobb är konkurrensutsatta från billig utländsk arbetskraft står still eller rentav minskar.

Det leder till att siffror för BNP och medelvärden för förmögenhet blir missvisande höga, medan de mer intressanta siffrorna för BNP per capita och medianvärdet för förmögenhet är alarmerande låga.

Bern förnekar inte att globaliseringen också haft positiva effekter men att de negativa nu drabbar så stora grupper att det börjat få politiska effekter där nationsvänliga partier och rörelser går starkt framåt i hela västvärlden.