Larmrapport: Kommunernas och regionernas pensionsskuld skenar

En rapport framtagen av pensionsbolaget Skandia visar att kommunerna och regionernas totala pensionsskuld ökade med över 42 miljarder kronor mellan 2022 och 2023 med en totalsiffra på drygt 543 miljarder kronor. Omräknat per invånare innebär det en pensionsskuld på mer än 50 000 kronor, som vältras över på nästa generation.

De stora och växande pensionsskulderna påverkar kommunernas och regionerna ekonomi och därmed deras verksamheter negativt. Skandia påtalar också att detta endast är toppen av ett isberg – den dolda pensionsskuld som ligger utanför kommunernas och regionernas balansräkning uppgår till närmare 300 miljarder kronor. Som en jämförelse anger man att det i storlek motsvarar nästan 30 procent av Sveriges samlade statsskuld.

– Kommuner och regioner får betala dyrt för sitt pensionsåtagande, sammantaget var den finansiella kostnaden för pensionsskulden närmare 10 procent. En kostnad som inte kan betalas utan ökar på pensionsskulden och skjuts på framtiden, förklarar Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia.

LÄS ÄVEN: Rapport: Jobba heltid hela livet märks inte på pensionen

Det senaste året har den galopperande inflationen ställt till det lite extra men själva problemet/systemfelet är i sig inte nytt samtidigt som pensionerna urholkats alltmer. Skandia varnar i sin rapport för att det saknas finansieringsplaner och att kommuner och regioner kan få mycket allvarliga ekonomiska problem.

LÄS ÄVEN: Allmänna pensionen når BOTTENNIVÅ

Negativ befolkningsutveckling

Enligt larmrapporten är en bidragande orsak i uppemot hälften av kommunerna att man i flera decennier har haft en negativ befolkningsutveckling, vilket leder till en ökande andel äldre och färre i arbetsför ålder som kan bidra till att betala på pensionsskulderna.

Försök har gjorts att värva långväga migranter till avfolkningskommuner i hopp om att vända utvecklingen. Men i så gott som samtliga fall har det utmynnat i en ytterligare förvärrad situation då det stora flertalet inflyttade inte kommit i arbete eller eget företagande utan måst försörjas med bidrag.

Del av den ”demografiska välfärdsutmaningen”

Skandia menar att det man kallar ”pensionsskuldsutmaningen” utgör en av pusselbitarna i den samlade ”demografiska välfärdsutmaning” som Sverige står inför. De flesta bitarna kan till stor del kopplas till den förda migrations- och integrationspolitiken.

– Det är viktigt för vår välfärd att pensionskostnaderna inte vältras över till den kommande generationen och därmed riskerar att putta undan viktiga samhällsinvesteringar eller leda till smärtsamma skattehöjningar, fastslår Gustafson.

Rapporten kan laddas ned och läsas i sin helhet HÄR.

LÄS ÄVEN: Pensionsmyndigheten: Utrikesfödda en tickande bomb