Lärare slår larm – mäktar inte med elevernas olika behov

Enligt en undersökning bland landets lärare svarar tre av fyra att de inte har möjlighet att anpassa sin undervisning så att den fungerar för alla elever, och en femtedel uppger att de aldrig lyckas med det. Samtidigt beskrivs elevernas olika kunskapsnivåer och behov som ­närmast oändligt många.

Utöver att många lärare inte har möjlighet att anpassa undervisningen adekvat efter elevernas behov, pekas för stora klasser ut som ytterligare ett problem i enkätundersökningen som omfattar drygt 4 600 lärare.

En av de lärare som knappt mäktar med arbetet är högstadieläraren Anna som har en klass där 27 av 33 elever får extra anpassningar.

– Endast sex elever är utan diagnoser eller anpassningar och läser inte svenska som andraspråk, säger hon till Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: Störande elever ska lättare kunna avlägsnas och stängas av

En annan lärare är Erika. På hennes skola håller speciallärarna på att bli utbrända.

– Jag undervisar i moderna språk och ska lära elever som knappt kan läsa på svenska ett helt nytt språk. Det säger sig självt att det inte går.

Hon berättar också att det inte är ovanligt att önskemål kommer från föräldrarna, trots att en elev inte behöver extra anpassningar, med argumentet att deras barn ”tycker att det är jobbigt att skriva”.

Mindre elver och fler lärare

I undersökningen framgår att tre av fyra lärare inte har möjlighet att anpassa sin undervisning så att den fungerar för alla elever, en situation som bidrar till att klyftan mellan de hög- och lågpresterande eleverna växer snabbt.

Ytterligare en slutsats av undersökningen är att varannan elev som är i behov av en anpassad undervisning inte får det.

Mer personal och mindre elevgrupper är de mest efterfrågade åtgärderna i enkäten – 72 procent vill se fler särskilda undervisnings­grupper och 66 procent skulle vilja ha fler lärare i klassrummet.

Ändring i skollagen

Situationen grundar sig i den ändring som genomfördes 2014 i skollagen i syfte att förtydliga reglerna om särskilt stöd och underlätta lärarnas arbets- och ­dokumentationsbörda genom att minska antalet åtgärdsprogram. Eleverna skulle i stället få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Resultatet blev att åtgärdsprogrammen halverades på drygt ett år medan antalet extra anpassningar skjutit i höjden till i många fall helt orimliga nivåer.

LÄS ÄVEN: Svenska skolbarn allt dummare