Lag- och regeländringarna som träder i kraft 2025

I och med årsskiftet träder en del förändringar av lagar och förordningar på olika områden i kraft. Här är en lista över några av de intressantaste.

Som vanligt när nyårsklockorna ringt ut händer det en del med lagar, regler och förordningar i Sverige. Regeringen har i ett dokument under respektive departement sammanställt merparten av vilka förändringar som införs

Svårare fuska med subventionerade jobb

Bland ändringar som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet återfinns bland annat en uppstramning av möjligheterna att anställa personer till statligt subventionerade nystartsjobb. Möjligheten till nystartsjobb har i stor utsträckning använts för att få in nyanlända migranter på arbetsmarknaden.

Ändringen, som träder i kraft den 1 februari, är tänkt att täppa till det missbruk av möjligheten som upptäckts där oseriösa företag säger upp ordinarie anställda med hänvisning till arbetsbrist och kort därefter återanställer dem med nystartsjobb och låter skattebetalarna ta en stor del av notan för lönekostnaden. Det blir också svårare att anställa personer som suttit i fängelse på nystartsjobb.

På motsvarande sätt tas den 1 februari möjligheten till statsbidrag bort för så kallat handledarstöd för en annan skattesubventionerad anställningsform, de så kallade introduktionsjobben som syftar till att ”stimulera arbetsgivare att anställa personer som annars har svårt att få ett arbete och stärka deras ställning på arbetsmarknaden”. Anställningsformen blir kvar men inget extra ekonomiskt stöd för handledning av sådana anställda kommer att utgå. Regeringen tar också bort så kallad intensiv praktik och kunskapscertifikat inom etableringsprogrammet för nyanlända migranter.

Hårdare tag mot arbetslivskriminalitet

De svenska myndigheters samverkan inom landet och i samarbete med myndigheter i andra länder mot vad man kallar arbetslivskriminalitet förstärks från årsskiftet. Berörda myndigheter som ska kommunicera bättre med varandra för att upptäcka sådana brott är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.

Som en del av detta förstärks kontrollen vid utbetalning från den statliga lönegarantin som ”är en skyddslagstiftning för arbetstagare i vissa insolvenssituationer”, oftast när ett företag går i konkurs. Garantin har varit föremål för omfattande missbruk och brottslig verksamhet, något man hoppas få bukt med genom bättre kontroller hos Skatteverket. Innan så skett ska inga pengar betalas ut.

Sänkt skatt på jobb och pension

Bland ändringar som sorterar under Finansdepartementet märks sänkt skatt på arbetsinkomster och pension med en förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks för personer över en viss lägsta inkomst. I genomsnitt kan man påräkna en skattesänkning på cirka 2 600 kronor per år.

En skattesänkning blir det också för den som vid årets ingång har fyllt 66 år. Detta genom att det förhöjda grundavdraget förstärks på motsvarande sätt för den som har inkomster över en viss lägsta nivå. Den genomsnittliga skattesänkningen blir här cirka 1 450 kronor per år.

Samtidigt slopas den inkomstrelaterade avtrappningen av jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget. Här blir den genomsnittliga skattesänkningen cirka 10 100 kronor per år.

Sänkt skatt på bensin och diesel

I tre steg – den 1 januari 2025, den 1 juli 2025 och den 1 januari 2026 – sänks skatten på bensin och diesel. Skatten uppges bli lägre än vad man tidigare kommunicerat och ska bestå under hela 2026. Den som äger en husbil har tidigare tvingats betala en förhöjd straffskatt. Den tas nu bort.

Det blir också en åtminstone tillfällig riktad sänkning av skatten på diesel för den som bedriver jord-, skogs- och vattenbruk. Sänkningen behöver dock justeras kontinuerligt efter som det finns ett EU-direktiv som sätter gränsen för hur låg dieselskatten får vara.

Svårare fuska med VAB

Ett omfattande fusk har upptäckts med så kallade VAB-dagar, det vill säga betald ledighet för att vårda et sjukt barn. Nu införs en skyldighet för arbetsgivare att lämna uppgifter om sådan frånvaro till Skatteverket som i sin tur lämnar över uppgifterna för samkörning med Försäkringskassans uppgifter från de som anmält ledighet.

Utökad signalspaning

Bland de ändringar som faller under Försvarsdepartementet märks bland annat att den kontroversiella så kallade signalspaningen utvidgas. Enligt Europadomstolen spanar den svenska staten inte tillräckligt ingående på medborgarna utan måste åtgärda vad som beskrivs som ”brister” i verksamheterna.

Det ska samtidigt genom inrättandet av ett nytt organ på området bli enklare för den enskilde att beivra integritetskränkande och obefogad inhämtning av uppgifter. Redan från den 1 november fick Försvarets radioanstalt (FRA) nya instruktioner av regeringen för inrättandet av ett Nationellt cybersäkerhetscenter för vad man kallar ”ändamålsenliga och effektiva former för ledning, organisering och styrning”.

Utökat samarbete mot gränsöverskridande brottslighet

Bland sådant som faller under Justitiedepartementet återfinns bland annat en helt ny lag som gör det enklare att beslagta ”egendom som inte står i proportion till en persons legitima förvärvskällor”, både juridiskt och konkret genom tvångsmedel. Den trädde i kraft redan en månad innan årsskiftet.

Detsamma gäller det internationella polisiära arbetet med bland annat effektivare informationsutbyte mellan EU-länders brottsbekämpande myndigheter syftande till att komma åt den gränsöverskridande organiserade brottsligheten. För svenskt vidkommande är det Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket som berörs.

Anonyma vittnen

Anonyma vittnen är något som både förordats och kritiserats som ett sätt att komma åt den invandringsrelaterade gängkriminaliteten. i Hopp om att ”bryta tystnadskulturen inom och runt de kriminella gängen införs en möjlighet för vittnen att höras anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol”.

Rätten till anonymitet, som införs från årsskiftet, aktiveras i de fall det bedöms finnas ”en påtaglig risk för att vittnet eller vittnets närstående utsätts för allvarlig brottslighet”. Den ska begränsas till att gälla vittnesmål om brott som har minst två års fängelse i straffskalan, och vissa andra villkor ska också vara uppfyllda.

Svårare bedriva brott med företag som täckmantel

Många brott begås under täckmantel av företag. från den 1 januari i år införs en rad nya åtgärder som man hoppas ska motverka sådan brottslighet. Bolagsverket ges möjlighet att kräva att den person som anmäls som företrädare för ett bolag inställer sig personligen hos myndigheten och får bättre verktyg för att hitta och ta bort felaktiva företagsuppgifter ur registren.

Att kapa företag och att använda så kallade målvakter för brottslig företagsverksamhet kan nu beivras med särskilda straffbestämmelser. Kraven på att lämna in årsredovisningar skärps och det bli svårare för revisorer att låna sig till ekonomisk brottslighet.

Lättare stoppa vapensmuggling och haffa drogpåverkade förare

På grund av ökad trafik av illegala vapen mellan Sverige och Finland införs regler som gör det lättare för respektive lands polis att agera på ömse sidor om gränsen.

Polisen får utökade möjligheter att alkohol- och drogtesta fordonsförare. Det har varit enklare för den som är drogpåverkad att komma undan i en poliskontroll genom att det krävts konkret misstanke för att göra exempelvis ögonkontroller. Precis som det länge varit obligatoriskt att ”blåsa” på polismans uppmaning blir det obligatoriskt att underkasta sig andra kontroller som kan avslöja drogpåverkan bakom ratten.

Högre krav för svenskt medborgarskap

Redan i oktober infördes ändringar i medborgarskapslagen som innebär att ”den som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller som har en anknytning till vissa grupper och organisationer, inte kan förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan”.

Numera räknas beslutsdagen för svenskt medborgarskap som den dag då villkoren ska vara uppfyllda. Det innebär att det inte längre, så som skett i flera fall, delas ut medborgarskap till en person som i perioden mellan dagen för ansökan och dagen för beslut gjort sig skyldig till sådant som ska leda till avslag på ansökan.

Samtidigt ska invandrarföräldrar inte kunna ta ifrån sina barn deras svenska medborgarskap, i syfte att hindra de svenska myndigheterna att ingripa om barnen förs ut ur landet för exempelvis barnäktenskap.

Lättare bli folkbokförd för personer med tillfälligt skydd

Åt andra hållet blir det generösare regler för migranter som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige. Dessa ska tidigare än hittills har rätt att bli folkbokförda här.

Man ska kunna söka sådant tillstånd när man befinner sig i Sverige och det ska även kombineras med arbetstillstånd för att undvika onödig bidragsförsörjning för den som kan arbeta. Det förtydligas att ett sådant tillfälligt uppehållstillstånd inte med automatik innebär att man har rätt till förturer till bostad eller särskild service för funktionshindrade.

Reglerna för det så kallade EU-blåkortsdirektivet som reglerar uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning blir mer liberala. Det blir lättare att få generellt och än mer så för utlänningar som haft ett sådan kort i något annat EU-land. Man ska också kunna hoppa mellan olika typer av jobb över en viss kvalifikationsnivå utan att behöva ansöka om ett nytt kort.

Bättre kontroll av utländsk etablering på klimatområdet

På de områden som ligger på Klimat- och näringslivsdepartementets bord infördes från den 1 december nya regler för att säkerställa rättvis konkurrens. Det ska inte, som varit fallet med bland annat kinesiska företag, gå att etablera sig i Sverige med utländska subventioner som slår ut andra konkurrenter.

Konkurrensverket får nu rätt att begära handräckning från Kronofogdemyndigheten för platsundersökningar för att ”fastställa om det förekommer en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden”.

Högre krav på att belägga ”grön omställning”

Det ska också bli svårare att få gräddfiler med hänvisning till att man utgör en del av den ”gröna omställningen”. Konkreta belägg för detta kommer att krävas. Samtidigt ska fler verksamheter automatiskt anses ha en miljöpåverkan som kräver särskilt tillstånd för att få bedrivas.

För hushållen blir det ytterligare ett kärl att hålla reda på i sopsorteringen. Från och med årsskiftet får inga textilier kastas med annat avfall utan måste sorteras för sig. Textilavfallet ska sedan återvinnas för att tillverka nya textilprodukter.

På sådant som sorterar under Landsbygds- och Infrastrukturdepartementet blev det från 1 november bland annat ytterligare förmåner för samer med ett generösare ersättningssystem för skador på fritt kringströvande renar orsakade av björn.

Åtgärder mot oseriösa taxiförare och åkare

Det blir enklare att ”klampa” fordon, det vill säga fysiskt hindra dem att köra vidare med anordningar på hjulen för fordon i yrkestrafik som vid kontroll ertappas med överträdelser av yrkestrafikreglerna. Det handlar framför allt om att stärka trafiksäkerheten genom att få bort trafikfarliga förare eller bristfälliga fordon från vägarna.

Taxinäringen har länge dragits med problem i form av oseriösa aktörer. Det ska inte längre gå att lura kunder genom att inte berätta vad en resa kommer att kosta utan låta detta bli en ovälkommen överraskning vid resans slut att man tillämpad ”fri prissättning”. I andra riktningen sänks ålderskravet på taxiförarlegitimation från 21 år till 20 år.

Gratis tandvård för färre

På sådant som sorterar under Socialdepartementet blir det från årsskiftet bland annat en sänkning av åldersgränsen för gratis tandvård från 23 till 19 år. Förmånen har inneburit höga kostnader för skattebetalarna och hög belastning på tandvården för bland annat unga migranter med mycket dålig tandhälsa.

Förstärkt trygg- och säkerhet på HVB-hem

Trygg- och säkerheten ska förstärkas på särskilda så kallade HVB-hem för unga brottslingar, som i allt större utsträckning blivit liktydigt med omhändertagande av de yngsta förövarna inom den invandrarkriminella gängen. Särskilt utagerande ungdomar ska kunna avskiljas från de övriga och ställas under ökad tillsyn för att inte rymma.

Det ska blir dyrare att ansöka om tillstånd att i privat regi bedriva stöd och service till vissa funktionshindrade. Verksamheter som LSS har under lång tid varit föremål för omfattande fusk och brott. Även HVB-hem har startats och drivits i regi av oseriösa.

Genom att ansökningsavgiften för att starta en sådan verksamhet mer än fördubblas från 30 000 till 77 500 kronor hoppas regeringen få bort de oseriösa aktörerna från marknaden. Höjningen sker också för att få full kostnadstäckning i tillståndsprövningen, det vill säga att ansökningarna inte ska belasta det offentliga ekonomiskt.

Regeringen halverar från årsskiftet också det schablonmässiga föräldraavdraget vid bedömning av rätten till personlig assistans för barn. Ändringen uppges vara för att frigöra pengar inom ramen för budgeten så att fler barn ska få rätt till assistans.

Man förlänger men trappar samtidigt ned det tillfälliga tilläggsbidraget till familjer med många barn kopplat till bostadsbidraget. ”Socialt utsatta” barnfamiljer har utan någon särskild prövning kunnat få ett tilläggsbidrag till bostadsbidraget med hänvisning till att man har ”en ansträngd ekonomisk situation”. Regeringen menar att bidraget inte längre behövs när konjunkturen nu vänder och sänker det först för att mot mitten av året fasa ut det helt.

Sänkta krav för att bli lärare

Inom verksamheter som sorterar under Utbildningsdepartementet blir det nu lättare att kalla sig lärare. Man behöver inte som tidigare gå en regelrätt lärarutbildning, utan det kan räcka med att läsa en kortare kompletterande pedagogisk kurs (KPU) för den som hamnat i läraryrket trots någon helt annan utbildning.

Regeringen skriver att avsikten är att den som exempelvis arbetat som brandingenjör men mitt i livet fått i sinnet att sadla om till lärare, enklare ska kunna göra detta.

Oseriösa komvux-aktörer ska bort

Åtgärder vidtas för att höja kvaliteten i den kommunal vuxenutbildningen som över tid dragit på sig fler och fler oseriösa aktörer. Ändringarna infördes redan i slutet av oktober och innebär bland annat att statsbidrag inte får betalas ut för utbildningar där ”Skolinspektionen konstaterat att det finns brister som är så pass allvarliga att eleverna riskerar att inte kunna nå målen för utbildningen”.

Regeringen vill med detta tydliggöra att kvaliteten på all skolutbildning är kommunens ansvar, vare sig man bedriver den i egen regi eller lejer ut den till privata aktörer. Man skriver vidare att ”statsbidrag får dessutom bara lämnas om de elever som har behov av det får möjlighet att kombinera utbildning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare med yrkesutbildning i regionalt yrkesvux”.

Regeringsdokumentet kan läsas i sin helhet HÄR.