Kriminalkommissarie anser att Sveriges många gängskjutningar beror på det ”fria skol- och vårdvalet”

I en artikel på skattefinansierade SVT görs ett försök att reda ut ”gåtan” med Sverige som i jämförelse med övriga länder i Europa har många fler gängskjutningar. SVT framhåller bland annat en poliskommissaries teori: skjutvapenvåldet beror på det ”fria skolvalet” och ”det fria vårdvalet”.

Författaren kallar det ”en gåta” med Sveriges alla skjutningar och varför det skiljer sig så mycket från Tyskland eller Danmark. I artikeln intervjuas tre poliser varav en säger att han inte vet och de två andra använder sig av socioekonomiska förklaringsmodeller som är populära inom den mer socialistiskt orienterade kriminologin.

Sören Angbo, spaningsledare för grova brott vid polisregion Väst menar att man ”skurit i den sociala delen. Det gör att man får ett utanförskap i olika områden”.

Samtidigt tror Gunnar Appelgren, kriminalkommisarie i Stockholm som samordnar forskning kring skjutvapenvåld, att skillnaderna beror på att ”6 procent har fått det väsentligt sämre. Det fria skolvalet, det fria vårdvalet och andra saker har lett till ett väldigt ekonomiskt och strukturellt problem”.

Detta menar han leder till att ”en liten promille bland de här 6 procenten som inte känner sig delaktiga har börjat skjuta och agera på ett sådant sätt att det påverkar övriga 94 procent av befolkningen”.

Inga förklaringar ur andra perspektiv ges
SVT-journalisten Dante Thomsen har inte lyckats hitta någon polis som har förklaringar till situationen ur något annat ideologiskt perspektiv. Poliser har i andra sammanhang nämnt sådant som resursbrist och underfinansiering av polisen och det övriga rättsväsendet, för låga straff som inte avskräcker från brott och åklagare och domare som konsekvent lägger sig i den nedersta delen av straffskalan.

SVT söker i försöken att lösa ”gåtan” inte heller några ledtrådar i de samband som anses finnas mellan gängskjutningarna och de integrationsproblem som uppstått i spåren av den höga invandring som Sverige haft under lång tid.