Kriminaliteten ett hot mot Sveriges konkurrenskraft och välstånd

Urholkad social tillit och sjunkande BNP. Situationen inom svensk handel beskrivs som synnerligen allvarlig.

I januari larmade branschorganisationen Livsmedelshandlarna att stölder och hot har blivit handelns största problem; snatterier, tiggare som sitter utanför butiken och regelbundet går in och tar mat utan att betala samt regelrätta hot och trakasserier från gäng.

Enligt Svensk handel kostar dessa brott handeln lika mycket som statens polisbudget – kostnader för övervakningskameror, väktare och personal som inte kan jobba kvar i en utsatt position tillkommer.

Allvaret i situationen bekräftas i en rapport från Stockholms handelskammare från i höstas där man undersökt förutsättningarna för företagare i så kallade utsatta områden i Stockholm. En av fyra tillfrågade ansåg att brott och otrygghet är det största hindret för deras företagande.

Kriminalitet och oordning ett större hot mot svenska företagare än skattesatserna, visade en rapport från Världsbanken 2014 – något som med största sannolikhet har förvärrats avsevärt sedan dess.

Sverige sticker ut radikalt från andra höginkomsttagarländer i OECD med detta. Andelen av företagen som anger att kriminalitet är ett hinder för företagande är nästan tre gånger så hög i Sverige jämfört med övriga länder.

Sammantaget hotar den eskalerande brottsligheten Sveriges konkurrenskraft, vilket Mattias Dahl och Li Jansson från Säkerhetsföretagen tog upp i en debattartikel i Dagens samhälle nyligen där man hänvisar till en italiensk studie som visar att brottslighet avskräcker människor som vill investera i företag. Konsekvenserna blir att BNP sjunker.

Det hela blir en negativ spiral, konstaterar Karin Pihl i ett ledarstick i Kristianstadsbladet, som riskerar att urholka den sociala tilliten – som redan börjat sjunka i Sverige.

Ibland kritiserar politiker och debattörer de som varnar för den ökade brottsligheten, och pekar på att det faktiskt går bra för Sverige ekonomiskt. Då kan det vara värt att påminna om att kriminaliteten inte bara ökar oron, utan också riskerar att sinka BNP-utvecklingen. Oavsett vad man tycker om att ”ta människors oro på allvar” kan man konstatera att brotten påverkar ekonomin och därmed skatteintäkterna. Vilket i sin tur begränsar önskade investeringar i ökade barnbidrag, miljösubventioner eller vad man nu har för politiska prioriteringar.