JO-beslut: Kommuner måste anställa brottslingar

Ett färskt beslut från JO Per Lennerbrant gör det förbjudet för offentliga verksamheter att kontrollera om personer man står i begrepp att anställa eller har anställt är grovt kriminella. Beskedet kommer som ett dråpslag för bland annat Södertälje där man haft och har stora problem med gängkriminell infiltration i verksamheterna.

Södertälje kommun, där svenskar idag är i minoritet, har haft omfattande problem med att den organiserade brottsligheten infiltrerar de offentliga verksamheterna. Man beslöt sig därför för att slå arbetssökande i belastningsregistret och även kontrollera en del tidigare anställda.

Men nu sätter Justitieombudsmannen (JO) stopp för detta. Kriminellas integritet är långt viktigare än att stoppa gängkriminaliteten för att äta sig in i samhällskroppen, slår myndigheten fast. Och man får draghjälp av statstelevisionen.

Offentlighetsprincipen i skottgluggen

Uppgifter om begångna brott lyder under offentlighetsprincipen. Vem som helst har rätt att få ut domar och andra rättshandlingar från landets domstolar. Det finns numera också en rad söktjänster på nätet som gjort tillämpandet av Sveriges grundlagar enklare.

Det här gillas dock inte av alla. Framför allt är det de kriminella själva som dömts, för grova brott som gärna vill dölja det för omgivningen. Men dessa har även supporters på den politiska vänsterkanten där många menar att mördare, våldtäktsmän och pedofiler bör ses som offer för socioekonomiska faktorer och andra samhällsstrukturer.

Brott, straff och det allmänna rättsmedvetandet

När man suttit av sitt straff ska man enligt den filosofin också anses ha fått ett avlatsbrev och vara förlåten sina synder. Det rimmar inte fullt ut med det så kallade allmänna rättsmedvetandet.

Många tycker att den som hamnat lite snett i livet bör få en andra chans och kanske till och med en tredje. Men inte om personen brutalt mördat någon eller våldtagit ett barn – då betraktar de flesta den påföljd som domstolen utmäter endast som den första delen av straffet där resterande del sedan utdöms i olika delar av civilsamhället och ofta utan någon tidsbestämning.

Arbetsgivare vill veta vem de anställer

Arbetsgivare vill exempelvis gärna veta vem man anställer och släpper in på företaget – är det en person man kan lita på eller någon som kan innebära en fara och risk för företagets övriga anställda eller för verksamheten? Långt ifrån alla som släpps ut ur fängelset är rehabiliterade, visar statistiken.

Men att göra sådana kontroller på en arbetssökande eller anställd ogillas av de som håller brottslingars integritet för viktigare än allmänhetens och potentiella brottsoffers trygghet. Enligt regler på arbetsmarknaden som hamnar i konflikt med den grundlagsfästa offentlighetsprincipen får en arbetsgivare begära att en anställd eller arbetssökande begär ut och visar upp ett utdrag ur belastningsregistret men inte själv kontrollera vederbörande.

Inte diskriminering välja bort brottsdömda

Undantag gäller vissa yrken där man ska arbeta nära utsatta grupper eller barn, såsom vård, omsorg, skola och förskola. Där har arbetsgivaren rätt att få ut uppgifter ur belastningsregistret och personen det gäller har inte rätt att neka. I övriga fall är det frivilligt att visa upp sitt befintliga eller frånvarande kriminella CV om en arbetsgivare begär det.

Att nekas jobb på grund av att man har ett förflutet som brottsling går inte att anmäla som diskriminering. Politiska aktörer på vänsterkanten har fått in en läng rad genus- och identitetsrelaterade diskrimineringsgrunder i Diskrimineringslagen, men än så länge är kriminell identitet inget man kan åberopa.

Stora problem i Södertälje

Bakgrunden är att Södertälje haft stora problem med att den organiserade brottsligheten äter sig in i samhällskroppen. En av dem som pekat ut detta som ett växande problem med Södertälje som exempel är polischefsprofilen Carin Götblad. I staden är det framför allt den assyriska/syrianska maffian som man tampas med.

Beslut togs därför att de offentliga arbetsgivarna skulle skärpa kontrollen av de anställdas och arbetssökandes vandel för att bekämpa den gängkriminella infiltrationen och korruptionen. Sedan drygt ett år tillbaka kontrolleras alla nyanställda mot belastningsregistret och man gör också varje kvartal slagningar på 7 000 redan anställda.

Bakgrundskontroller får effekt

Och åtgärderna uppges ha slagit väl ut. Personalchef Johan Lefverström vittnar om att man hittat en rad brottslingar i verksamheterna som man kunnat göra sig av med.

– Under året har vi hittat ett antal allvarliga fall. Vi har hittat saker som innebär risker i verksamheten och påverkar förtroendet, berättade han för en tid sedan i en intervju med Arbetet.

På Södertälje kommun har man velat ha ännu kraftfullare verktyg så att man även skulle kunna säga upp icke dömda personer men som man vet rör sig i grovt kriminella kretsar. Men i stället sätter nu JO käppar i hjulet för de möjligheter att hålla verksamheterna rena från kriminalitet som man idag tillämpar.

Först facket och nu även JO emot sig

Man har tidigare haft duster med den vänsterorienterade fackföreningsrörelsen som ställt sig på de kriminellas sida och slagits för att de ska få behålla sina jobb eller ha rätt till nyanställning. Men nu kommer det verkliga dråpslaget när JO i ett beslut hävdar att bkgrundskontrollerna är olagliga.

– Min slutsats är att det här utgör ett betydande intrång i den personliga integriteten, det finns inget samtycke och det lagstöd som krävs saknas också. Jag ser allvarligt på det här, säger Per Lennerbrant i ett stort uppslaget reportage hos SVT.

Så nu blir det för Södertälje kommun att upphöra med att hålla rent hus mot den organiserade brottslighetens infiltration och andra kriminella i verksamheterna. JO skriver i sitt beslut att det ”är mycket anmärkningsvärt” att man på kommunen inte själva förstått att mördares, våldtäktsmäns och pedofilers personliga integritet väger tyngre.

Vill inte ge upp kampen helt

Riktigt beredda att helt släppa fördämningarna och öppna upp de offentligfinansierade verksamheterna för kriminella är man dock inte. Först ska rutinerna ses över mer på marginalen i hopp om att JO ska nöja sig med det.

– Vi får titta igenom JO:s kritik och se om vi kan skruva på det sätt vi arbetar, säger kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S).

Hon har emellertid ett internt problem att tampas med i form av Södertälje kommuns dataskyddsombud som ställt sig på brottslingarnas sida och nu tipsar dem om att de efter JO:s beslut har möjlighet att begära rejäla skadestånd enligt artikel 82 i GDPR, dataskyddsförordningen – skadestånd som skattebetalarna får stå för.

Och brottslingarna får även benäget stöd av likaså skattefinansierade SVT. I slutet av sin artikel skriver statstelevisionen att man vill få kontakt med de ”drabbade” för uppföljande reportage: ”Är du kommunanställd i Södertälje och en av dem som drabbats av bakgrundskontrollerna? Hör av dig till [email protected]”.

JO-beslutet kan läsas i sin helhet HÄR.