Höga matpriser väcker misstankar

De senaste månaderna har rubriker om skenande matpriser och uppmaningar till bojkotter av livsmedelskedjor fyllt både medier och sociala plattformar. Samtidigt ifrågasätts matföretagens roll alltmer.

Matpriskollen rapporterade nyligen att ”priserna i landets livsmedelsbutiker rusar på nytt”. Inflationen (KPIF) låg i februari 2025 på 2,9 procent, upp från 2,2 procent i januari, enligt SCB. Priserna på kaffe, olivolja, kakao och mejeriprodukter pekades ut som bovar. Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB, konstaterade: ”Höjda hyror samt prisökningar för livsmedel och restaurangbesök var bland de främsta bidragen till inflationstakten i januari.”

På sociala medier mobiliserar konsumenter för en bojkott av kedjor som Ica och Coop under vecka 12. Filippa Lind, student och initiativtagare, sa till SVT att det är ”ett rån varje gång man ska köpa olivolja.”

Dock har Spaniens olivoljeproduktion halverats 2023 på grund av torka och Brasiliens kaffeskördar krympt efter dåligt väder.

Dagligvaruhandeln skyller ifrån sig

Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel, menar att priserna drivs av faktorer utanför branschens kontroll.

– Det är externa faktorer som dagligvaruhandeln inte kan påverka, säger hon och påpekar att vinstmarginalerna bara ligger på 2–2,5 procent. Inflationen är heller ingen chock, enligt henne:

– Sett i ett lite längre perspektiv är det egentligen inte en exceptionellt hög siffra.

Sven-Olov Daunfeldt från Svenskt Näringsliv tillägger att Sveriges matpriser ligger under EU-snittet. ”Det pågår just nu en obehaglig hetsjakt mot dagligvaruhandeln som baseras på felaktiga analyser och utbredda missuppfattningar” skriver han på LinkedIn.

Matjättarnas dolda vinster

Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen, kallar det kritiken som kommer från politikerna för populism och menar att det är ”vilseledande”. Han pekar på globala orsaker – klimatförändringar, en svag krona och stigande förpackningskostnader som Sverige ”inte kan påverka”.

Men alla köper inte branschens försvar. En granskning från Greenpeace (5 mars 2025) visar att stora livsmedelsföretag som Nestlé och Unilever rapporterat rekordvinster under 2024, trots skenande råvarupriser. Kritiker menar att företagen utnyttjar inflationen för att höja marginalerna, medan konsumenterna får ta smällen. I Sverige har Konkurrensverket i mars 2025 inlett en utredning av Ica och Axfood för misstänkt prissamverkan – något som kastar tvivel över påståendet om låga vinstmarginaler.

Flera färska rapporter antyder att stora livsmedelsföretag kan utnyttja inflationen och externa faktorer som en ursäkt för att höja priserna mer än deras faktiska kostnader ökar, vilket ökar deras vinster. Detta fenomen, ofta kallat ”greedflation,” har väckt oro bland konsumenter och myndigheter.

Utredning på gång

En undersökning från februari 2025 av konsumentforskningsföretaget Attest visade att 80 % av konsumenterna tror att livsmedelsföretag ”använder inflationen som en ursäkt för att höja priserna.” Trots höga kostnader för råvaror, arbetskraft och transporter har många livsmedelsföretag rapporterat kraftiga vinstökningar. Exempelvis ökade PepsiCos omsättning med 14 %, främst på grund av prisökningar, trots att försäljningsvolymen för drycker bara ökade med 1 % och snackförsäljningen minskade med 3 %.

Inom äggindustrin visar forskning från Food and Water Watch att stora äggföretag i USA kan ha utnyttjat fågelinfluensan för att höja priserna kraftigt, vilket resulterat i rekordvinster samtidigt som konsumenterna får betala notan. Lagstiftare och konsumentgrupper kräver nu federala antitrustutredningar för att undersöka eventuell kartellbildning och prismanipulation bland stora äggproducenter.

Dessutom har det amerikanska justitiedepartementet inlett en utredning om de kraftiga prisökningarna på ägg för att undersöka om stora producenter har samarbetat för att höja priserna eller begränsa utbudet. Äggpriserna har fördubblats under det senaste året, och tillgången i butiker har blivit osäker.