C-betygskrav i svenska skulle HALVERA antalet lärarstudenter

Regeringens utredare spås föreslå att ett C-betyg i svenska blir ett minimum för att komma in på lärarutbildningarna. Det skulle enligt nya beräkningar innebära att hälften av dagens lärarstudenter inte är behöriga.

Sedan dagens lärarutbildningar infördes 2011 har mycket förändrats både i skolan och i samhället i stort, konstaterar Tidöregeringen. Många nyexaminerade lärare känner att de inte har blivit tillräckligt förberedda för den verkligheten ute i skolorna.

– Stegen mot en bättre skolgång för alla barn i Sverige börjar genom att stärka upp läraryrket. En av de kanske enskilt viktigaste yrkesrollerna i samhället kräver en gedigen och ändamålsenlig utbildning, det är själva grundförutsättningen för att komma till rätta med de omfattade problem som den svenska skolan i dag tampas med. Därför tar samarbetspartierna flera steg för att stärka lärarkåren, sa Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, i juli 2023.

LÄS ÄVEN: Lärare: “svenska skolan i fritt fall”

Om ett par veckor ska regeringens utredare Peter Honeth presentera sina förslag om skärpta krav för lärarstudenter.

– Det är för lätt att komma in och många studenter kommer in med dåliga kunskaper. De klarar inte av studierna, de hoppar av, sa han till statstelevisionen i oktober.

Hälften hade inte kommit in

Enligt Vi Lärare tyder det mesta på att minst C i svenska kommer att bli ett krav för framtida lärarstudenter.

– Mycket talar för att utredningen kommer att föreslå att det införs krav på C i svenska för de flesta lärarutbildningar. Svenska språket är lärarnas viktigaste verktyg och de behöver behärska det väl. Skärpta krav kommer att markera att det är en avancerad utbildning och ge den högre status, den status den förtjänar eftersom läraryrket är ett av de viktigaste yrkena, säger Peter Honeth till Vi Lärare.

Ett sådant krav skulle samtidigt innebära att hälften av dagens lärarstudenter aldrig skulle ha kommit in på utbildningen. Det visar en genomgång av studenternas betyg som Daniel Berlin, utredare vid Göteborgs universitet, har gjort.

– Vissa av de som inte kommer in ersätts ju av andra med högre betyg i svenska/svenska som andraspråk men med lägre meritvärde. Men eftersom konkurrensen till lärarutbildningarna på många håll är låg kan man inte förvänta sig att platserna direkt och fullt ut fylls av andra sökande, säger han.

Många hoppar av

Enligt Honeth står man inför stora minskningar av elevunderlaget under lång tid framåt och de reformer man föreslår kommer inte att få genomslag förrän några år in på 2030-talet. Ska man genomföra sådana här förändringar är det rätt tillfälle att göra det nu, menar han.

Många hoppar i dag också av utbildningen. Enligt Honeth är det inte bara om de med låga betyg som hoppar av, även om de är i majoritet. Många avhopp förekommer också bland de med höga betyg då de upplever utbildningen för lätt.

Drabbar de med andra modersmål

På Högskolan i Borås är prefekt Petra Pauli orolig för sitt och kollegornas jobb.

– Vi har minskat personalstyrkan med cirka en tredjedel och idag har 55 personer sin anställning kvar vid institutionen. Skulle studentantalet minska ytterligare så kommer vi att ha svårt att behålla den redan idag hårt nedbantade personalstyrkan, säger hon.

Pauli varnar också för att ett höjt krav kommer att slå hårt mot den breddade rekrytering man länge arbetat med och drabba några av de grupper som denna riktat sig till – exempel studenter som har ett annat modersmål än svenska.

LÄS ÄVEN: Lärare undviker ‘känsliga’ ämnen i den mångkulturella skolan