HD: Inga hinder utlämna brottslingar till Turkiet

I ett färskt beslut ger Högsta domstolen klartecken till att lämna ut en 29-årig man till Turkiet där han dömts för bedrägeri. Detta trots att mannen nekar till brotten och det verkliga motivet för Erdogan att få honom utlämnad kan vara politiskt.

Sveriges framtida medlemskap i militäralliansen Nato hänger på en skör tråd. På senare tid har en rad eftergifter gjorts från officiellt svenskt håll för att inte reta upp den alltmer totalitäre turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan. Bland annat har ett kontroversiellt blasfemiförbud mot islam införts.

En annan stor stötesten handlar om de utlämningar av politiska fiender till den islamistiska AKP-regeringen som Erdogan hävdar att Sverige gett löfte om men sedan brutit. Från svenskt håll har man nekat till att något sådant löfte avgivits och sagt nej till en rad utlämningar.

HD-beslut indikerar omsvängning

När Natoprocessen ytterligare försvårats genom en ökad förbistring mellan Sverige och Turkiet till följd av koranbränningar och hängningar av Erdogan-dockor, kan den restriktiva hållningen till utlämningar till Turkiet vara på väg att svänga. Detta att döma av ett prejudicerande beslut i Högsta domstolen för några dagar sedan.

Fallet handlar om en 29-årig turkisk medborgare som håller sig undan den turkiska rättvisan i Sverige efter att i hemlandet ha dömts för grova bedrägerier i inte mindre än fem olika rättegångar med en sammanlagd utdömd fängelsepåföljd om drygt 13 år. Brotten har enligt domarna begåtts under åren 2018 och 2019.

Mannen nekar till att ha begått flera av brotten medan han vidgått andra men anser att påföljden är alltför sträng eftersom motsvarande brott i Sverige skulle ha gett ett mildare straff. Han har motsatt sig ett utlämnande med hänvisning till att det skulle strida mot de mänskliga rättigheterna så som de uttrycks i Europakonventionen.

Hävdar politiska motiv bakom utlämningskrav

29-åringen hävdar vidare att det verkliga motivet till att få honom utlämnad kan vara hans samröre med den så kallade Gülenrörelsen, en islamistisk rörelse som tidigare samarbetade med Erdogans AKP-parti men senare föll i onåd och idag är stämplad som en terrororganisation av den turkiska regeringen.

Mannen har sökt asyl i Sverige med hänvisning till de oppositionella politiska kopplingarna för vilka han menar sig riskera politisk förföljelse i hemlandet. Han hävdar att skälen nå upp till nivån för att få flyktingstatus – för sig själv och fru och barn som idag befinner sig i Uzbekistan.

Inga hinder trots ”bekymmersam” situation

HD medger att situationen beträffande mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet ”är bekymmersam” men landar tillsammans med Riksåklagaren ändå i att mannen kan utlämnas och att detta varken strider mot svensk lag eller Europakonventionen. Mot vad mannen säger talar enligt HD också det faktum att han besökt Turkiet flera gånger efter 2016, det år då Gülenrörelsen terrorklassades.

Högsta domstolen anser heller inte att de domar som finns mot mannen kan anses som uppenbart oriktiga. I de fall dom meddelats utan att mannen varit närvarande, då han lämnat landet, har Sverige fått en försäkran från Turkiet om att en ny prövning ska ske. Med det låter sig HD nöja.

Långsam handläggning blev plötsligt snabb

Ärendet har dragit ut på tiden. Mannen greps i Sverige redan den 1 augusti 2022 varefter han anhölls och häktades. I tidsmässig anslutning till att utlämningar till Turkiet blivit en avgörande fråga för Sveriges möjligheter att gå med i Nato har hanteringen av ärendet dock tagit fart och ett beslut nu fattats som går i linje med Erdogans önskemål.

Den turkiska regeringen har en lång lista med namn på personer som man vill få utlämnade och som man hävdar att den svenska regeringen i informella möten också lovat utlämna. I de flesta fall handlar det om kurder med kopplingar till etnopolitiska partier och organisationer som är förbjudna och terrorklassade i Turkiet.

Prejudicerande för framtiden

Fram till nu har det emellertid blivit nej i det stora flertalet fall där Turkiet tryckt på, något som irriterat Erdogan och fått honom att tala om löftes- och avtalsbrott från svensk sida. Avgörandet i motsatt riktning i det aktuella fallet i HD kan dock bli vägledande i framtida utlämningsärenden.

Högsta domstolen tar endast upp fall som man anser är av principiell vikt och där domarna sedan ska vara prejudicerande för hur lägre rättsinstanser ska döma.

HD-beslutet kan laddas ned och läsas i sin helhet HÄR.

LÄS ÄVEN: Utlämning av turkisk journalist stoppas av högsta domstolen
LÄS ÄVEN: Regeringen utlämnar inte terror-turk som flögs till Sverige
LÄS ÄVEN: Utlämning av turkisk journalist stoppas av högsta domstolen