Hård kritik när Tyskland stänger ner sina sista kärnkraftverk

Tyskland tog ett hastigt beslut år 2011 om att stänga ner all sin kärnkraft. Det kom efter Fukushima-tsunamin som i sin tur orsakade en olycka vid kärnkraftverket. Men trots att inte en enda person dog till följd av själva kärnkraftsincidenten (inte tsunamin) valde Tyskland att stänga ner sin kärnkraft. På lördag tas sista steget men nu kritiseras landet hårt för en oansvarig energipolitik.

För bara några år sedan hyllades Tyskland av vänsterliberaler för sin ”gröna” politik där de satsade hårt på vindkraft medan de la ner kärnkraften. Men kritikernas varningar om det skulle leda till ett dyrare, mer opålitligt och dessutom mer fossilberoende system visade sig vara sanna.

Förra året ökade användningen av kolkraft med över åtta procent jämfört med 2021 till mer än en tredjedel av elkonsumtionen. Tyskland har stått inför hot om nedsläckningar. Redan 2022 skulle kärnkraftverken ha lagts ner men efter inställda gasleveranser från Ryssland förlängdes driftstillstånden. Idag är endast tre reaktorer kvar i drift men tillstånden löper ut på lördag.

Kärnkraften sägs inte producera mer än 5–6 procent av det tyska elbehovet men i takt med kolberoendet, höga priser, volatil marknad och oplanerar kraft har frågan växt allt mer i Tyskland. I en ny opinionsmätning av INSA anger 52 procent att det är fel att stänga av kärnkraften, medan endast 37 procent stöder beslutet.

Trenden har vänt

Från att tidigare ha anammat pratat om ”grön energi” har allt fler nu vänt om och stöttar kärnkraften. Allt fler länder investerar nu i kärnkraft – Tyskland går emot trenden. Polen ska exempelvis bygga sex nya reaktorer där första nya ska stå klart 2026 och vara i drift 2033. Kärnkraften ska 2040 stå för 25 procent av elproduktionen.

Även Frankrike, Tjeckien, Rumänien och Nederländerna ska bygga ny kärnkraft när de inser att den ”förnybara” elproduktionen inte håller. SVeriges nya regering har också gjort klart sina ambitioner att Sverige behöver mer kärnkraft, efter årtionden av nedläggningar av socialdemokratiska regeringar. Bland annat är det stort intresse för Små Modulära Reaktorer (SMR).

I slutet av 2022 uppmättes rekordstöd för kärnkraft i Sverige.

Hård kritik

Den tyska socialdemokratiska regeringen från hård kritik från oppositionspartiet CDU.

– Regeringen föredrar kolkraftverk som vräker ur sig koldioxid framför klimatneutrala kärnkraftverk, kritiserade i tisdags den kristdemokratiska oppositionspolitikern Jens Spahn, CDU:s vice gruppledare i förbundsdagen.

– Det är en svart dag för klimatskyddet i Tyskland, sa han i en intervju med tv-bolaget n-tv.

Även i Sverige kritiseras tilltaget, där folk menar att Tyskland borde uteslutas från det europeiska energisystemet, som påverkar Sverige genomn de elkablar vi har dragit dit.

En annan menar att Tyskland är värre än Sverige:

En moderat europaparlamentariker kallar det ”historiskt misstag”:

Kärnkraft sänker priset

Efter inkörningar gick det nya finska kärnkraftverket Olkilouto 3 i mitten av mars upp i full kapacitet vilket kommer innebära ett extra effekttillskott till det finska – och därmed nordiska – elsystemet om omkring 1 600 MW. Den 19 april är den kontinuerliga driften av Finlands nya kärnkraftverk Olkiluoto 3 planerad till. Det beräknas förbättra den svenska energibalansen och på det hela ge en lägre prisnivå.

Det statliga affärsverket Svenska kraftnäts generaldirektör konstaterade även tidigare att nedläggningen av kärnreaktorerna i Ringhals är förklaringen till Sveriges svåra elsituation som vi hade inte minst i vintras. Den socialdemokratiska regeringen har systematiskt förnekat att deras energipolitik var anledningen.

LÄS MER OM KÄRNKRAFT HÄR

LÄS ÄVEN: Sverige behövde rekordhög elimport för att klara vintern

LÄS ÄVEN: Tyska aktivister kräver omedelbart kärnkraftsstopp