Granskning: Hovrätten stoppade feministisk våldtäktsdom

Samnytt har tittat närmare på en av många ”feministiska våldtäktsdomar” från Sveriges domstolar. Umeå tingsrätt tillerkände en ung kvinna drygt 200 000 kronor i skadestånd för våldtäkt. De sexuella övergreppen är av typen ”frysningsvåldtäkter” och ska ha ägt rum under en månads tid insprängt mellan frivilliga samlagsomgångar hemma hos pojkvännens föräldrar. Denna typ av våldtäktsdomar förefaller betydligt vanligare än de överfallsvåldtäkter som vanligen uppmärksammas stort i media.

När orden ”våldtäkt” och ”Umeå” nämns tillsammans tänker nog de flesta på ”Hagamannens” brutala framfart. Precis som i övriga Sverige är det dock i Umeå vanligt med en helt annan typ av våldtäktsdomar där, trots brottsrubriceringen, så gott som inget våld förekommit.

”Frysning” när samlag inleds, dagboksanteckningar, uttryck av ledsenhet inför väninnor samt krav på ursäkt via digitala kanaler är däremot vanligt förekommande inslag. Ett typiskt sådant fall, där en ung man i tingsrätten dömdes till ett skadestånd på 217 600 kronor var uppe i Hovrätten för Övre Norrland i höstas. En djupt oenig hovrätt beslutade frikänna mannen.

Frysningsvåldtäkter hos pojkvännens föräldrar

En ung kvinna hävdade att hon vid tre tillfällen blivit våldtagen av sin pojkvän när hon varit hemma hos dennes föräldrar. För våldtäkterna hon menade ska ha ägt rum krävde hon ett skadestånd i Umeå tingsrätt på 337 600 kronor. De tre nämndemännen gick på kvinnans linje och tillerkände henne ett skadestånd om 217 600 kronor. Rådmannen var skiljaktig och ville fria, nämndemännen fälla.

Den första våldtäkten som ska ha inträffat hemma hos den tilltalades mamma beskrivs så här i tingsrättens dom:

Han drog då trosorna åt sidan. Hon låg kvar på sidan och då började han ha sex med henne genom att föra sitt könsorgan in i hennes vagina. Hon blev rädd och hon visste inte vad hon skulle göra. Hon kunde inte riktigt röra på sig och hon ville springa därifrån. Det var som att hon var fastfrusen. Hon kommer inte ihåg om han sade något, hon vet inte hur länge det pågick och hon kommer inte ihåg hur det avslutades. Det nästa som hon kommer ihåg är att hon tvättar sig själv i ansiktet och att hon kände sig äcklad. Hon förstod inte riktigt vad som hade hänt, varför hon inte gjorde något och varför hon inte gjorde mer. Sedan gick hon tillbaka för att försöka sova.

Dagboksanteckningar som bevis

Efter att ha begärt 337 600 kronor i skadestånd av mannen har den målsägande lämnat in sina skriverier i en dagbok efter att våldtäkterna ska ha ägt rum som bevis. Där har hon bland annat skrivit att:

Jag hade mycket ångest idag känner mig så dum. Kan inte sluta tänka att om jag bara hade ställt mig upp eller bara inte gett upp. Han kommer aldrig att fatta att det var fel. Han bryr sig bara om sig själv och sina behov & det är så vidrigt.

Kvinnans skriverier i sin dagbok utgjorde enligt tingsrätten starka bevis för att våldtäkter ägt rum på det sätt kvinnan muntligen berättat. Domstolen skriver:

Vad som anges i dagboken ligger enligt tingsrättens bedömning i linje med åtalet och ger ett starkt stöd åt åtalet.

Prat med mamma och kompisar också bevis

Efter att ha lämnat in sin polisanmälan mot den unge mannen ska kvinnan ha pratat med sin mamma, en kompis och personal hos Umeå kommun om hur hon känt och vad som inträffat. Tingsrätten skriver:

A:s mor, X, Eva Sandström [personal på Ungdomshälsan] har bl.a. berättat att B inte respekterade och lyssnade när målsäganden sade nej, att han inte tog hänsyn till henne samt att det inte alltid var fråga om frivilliga samlag. Vittnet Amanda Lundberg Eriksson, som arbetar på kvinnojouren, har uppgett att sekretess A berättade för henne om att hon hade blivit ”våldtagen” av sin dåvarande pojkvän. A:s mor har uppgett att sekretess A berättade att B ska ha hållit hennes arm och hållit bort henne i samband med sex. As mor fick uppfattningen att det skulle ha hänt flera gånger. X har bekräftat uppgifterna om att sekretess A ska ha låtsas sova, vilket sekretess A har berättat om, för att på så sätt undkomma B:s närmanden.

Dessa personers vittnesmål om vad kvinnan berättat tolkas som bevis i målet. Trots att de inte bevittnat något utav de påstådda händelserna utan bara vad kvinnan senare berättat så skriver rätten:

Enligt tingsrätten finns det anledning att fästa tilltro till vad dessa vittnen har berättat och iakttagelserna ligger enligt tingsrätten i linje med vad som anges i åtalet om samlag som inte var frivilliga.

Mamma skickar SMS till pojkvännen

Avgörande för fallets utgång i tingsrätten var också att kvinnan, eller egentligen hennes mamma, skickade SMS till pojkvännen i samband med våldtäktsanmälan. När pojkvännen då via SMS bad om ursäkt så tolkas det av tingsrätten som ett erkännande av skuld. Kvinnan, eller hennes mamma – domen är något oklar på den punkten – ska via kvinnans telefon bland annat ha skrivit till pojkvännen att:

Nej jag menar inte de. Jag menar att trots att jag säger nej flera gånger när du velat ligga så fortsätter du

Varpå pojkvännen svarat:

jag lovar att jag ska sluta
vet ej varför men jag ska sluta helt

Frias av oenig hovrätt

Till skillnad från i tingsrätten där de tre nämndemännen dömde mannen mot rådmannens vilja så friades mannen i hovrätten. I den högre instansen var det två av tre yrkesjurister som ville fälla honom medan båda nämndemännen röstade för en friande dom.

Något ovanliga omständigheter i det här målet är att kvinnan inte kunnat tala om vid vilka datum de tre påstådda våldtäkterna ska ha ägt rum, annat än att de skedde någon gång under november månad år 2020.

Ladda ned och läs domen HÄR.