Gigantisk kostnad för havsbaserad vindkraft

Anslutningen av havsbaserad vindkraft kan kosta samhället mellan 12 till 14 miljarder kronor per gigawatt, om konsumenterna får bära kostnaderna, enligt data från Havsvindutredningen och Svenska kraftnät. Elexperten Harry Frank, som varit inblandad i kabelutvecklingen, förklarar att konverteringen från växelström till likström i havsmiljö är extremt kostsam.

Debatten om att subventionera havsbaserad vindkraft är inte ny. Det blev tydligt i Tidö-avtalet att regeringen och Sverigedemokraterna inte vill att staten tar kostnaden för anslutningen.

”Subventioner för anslutning av vindkraft till havs stoppas. Den som ansluter ska betala”, står det i avtalet.

Diskussionen har flammat upp igen efter att projekt som Vattenfalls Kriegers Flak har pausats, där anslutningskostnaderna spelar en central roll. Vattenfalls vd Anna Borg har påpekat att dessa kostnader utgör 20-30 procent av hela projektet och att projektets lönsamhet hade varit bättre om staten tagit kostnaden. Hon varnar också för att liknande problem kan uppstå med Kattegatt Syd.

”Utmaningen med att bygga kablar i havet är att du behöver konvertera från växelström till likström och då blir det väldigt dyrt”, säger elexperten Harry Frank, som var med och tog fram kablarna.

12-14 miljarder

TN rapporterar att grova uppskattningar som Regeringskansliet fått in från Havsvindutredningen och Svenska kraftnät uppskattar kostnaderna för anslutning av havsbaserad vindkraft enligt följande:

Växelström nära land:

• 5-6 miljarder kronor per GW.
• 1,1-1,4 miljarder kronor per TWh årsproduktion.

Växelström längre ut:

• 8-12 miljarder kronor per GW.
• 1,8-2,7 miljarder kronor per TWh årsproduktion.

Likström:

• 12-14 miljarder kronor per GW.
• 2,7-3,2 miljarder kronor per TWh årsproduktion.

Växelström och likström

Harry Frank som varnar för elkostnaderna är inte vem som helst. Han är hedersdoktor från Chalmers 2001, ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) och Vetenskapsakademin (KVA) och även mottagare av Polhemspriset (tyristorstyrd faskompensering i elkraftsystemet) och IVA:s guldmedalj.

Från utvecklingsingenjör till produktchef på ASEA/ABB, avancerade Harry Frank inom tyristorstyrd faskompensering. Han etablerade divisionen Reaktiv Effektkompensering, nu kallad FACTS inom Hitachi Energy, med en marknadsandel på 60 procent. Hans arbete förbättrar överföring och stabilitet i högspänningsledningar, vilket har gett honom erkännande både inom ABB och på den internationella scenen.

Det är nu han som alltså varnar för den gigantiska kostnaden av havsbaserad vindkraft.

Problemet med att ansluta havsbaserad vindkraft, enligt Harry Frank, är att man ofta måste omvandla växelström (AC) till likström (DC) för att minska överföringsförlusterna till fastlandet. Detta är anledningen till att svenska utlandsförbindelser använder högspänd likström (HVDC).

För att använda högspänd likström (HVDC) behövs två omriktarstationer, en till havs och en på land för att konvertera strömmen tillbaka till växelström för nätanslutning. Den havsbaserade omriktarstationen, som liknar en oljerigg, är mycket kostsam. Även kablarna mellan stationerna är väldigt dyra men det är inte de enda problemen.

Brist på utrustning

En ytterligare utmaning är att endast ett fåtal företag globalt tillverkar denna teknik, och det finns ett stort antal planerade havsbaserade vindkraftsprojekt världen över, enligt Harry Frank. Svenska kraftnät har också påpekat svårigheterna att få tag på utrustning för högspänd likström.

Även en tidigare rapport från 2018 pekar på höga kostnader. Det var då Energimyndigheten som tittade på anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft enligt beräkningar från Sweco. Grovt räknat skulle kostnaden för slopad anslutning uppgå till 0,8-1,1 miljarder kronor per terawattimme producerad vindkraftsel som ansluts. Med högre spänning i ledningarna, vilket är vad Svenska kraftnät använder, blir kostnaden dessutom ännu högre.

Problemen med havsbaserad vindkraft var något Samnytt uppmärksammade i vår dokumentärserie i tre delar, som kan ses här. I den tredje delen diskuteras bland annat den havsbaserade vindkraften. Den delen kan ses nedan: