Genombrott: Israeliska forskare odlar mänsklig njure i laboratorium

För första gången har forskare i Israel lyckats odla en mänsklig njure i laboratoriemiljö som utvecklats och förblivit stabil under en längre tid. Genombrottet banar väg för djupare förståelse av njursjukdomar och kan på sikt möjliggöra nya, regenerativa behandlingsformer.

Forskare vid Sheba Medical Center och Tel Avivs universitet har för första gången lyckats odla så kallade njur-organoider – konstgjorda, tredimensionella miniatyrorgan – från mänskliga stamceller specifika för njurvävnad. Organen utvecklades likt en njure under fosterstadiet och höll sig stabila i hela 34 veckor, vilket är rekordlångt. Det rapporterar Times of Israel.

– Vi har lyckats odla en mänsklig njure i form av en organoid utifrån kroppsegna njurstamceller – parallellt med hur njuren utvecklas i livmodern fram till den 34:e graviditetsveckan, säger professor Benjamin Dekel, som lett studien.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The EMBO Journal.

Nya möjligheter att förstå njursjukdomar

Genom att följa njurens utveckling i realtid i labbet kan forskarna nu observera hur olika biologiska processer påverkar organets form och funktion. I studien kunde de bland annat blockera specifika signalvägar för att simulera medfödda njurfel.

– Vi ser med egna ögon hur en utvecklingsstörning kan leda till njursjukdomar, vilket ger oss möjligheter att ta fram nya, innovativa behandlingar, säger Dekel.

Genombrott inom regenerativ medicin

Tidigare modeller för att odla njurvävnad har utgått från pluripotenta stamceller – celler som kan bli vilken celltyp som helst. Men dessa modeller kunde bara hållas vid liv i ungefär en månad. Dekels forskargrupp isolerade däremot njurvävnadens egna stamceller, vilket möjliggjorde den mer långsiktiga odlingen.

De odlade organoiderna bildade under 34 veckor olika strukturer som finns i en riktig njure, såsom blodfilter och urinledande rör – en process som kallas tubulogenes.

– Vi har nu en i princip outtömlig källa till olika njurceller, säger Dekel. Det ger oss bättre förståelse för hur njuren utvecklas och fungerar – och i framtiden möjlighet att odla njurvävnad för transplantation.