Förslaget: Rusta upp försvaret med höjd fastighetsskatt

Som nyblivna medlemmar i Nato måste Sverige gå från sparbeting, snålkörning och nedmontering av det militära försvaret till dess motsats – en kraftfull upprustning. Frågan är bara var pengarna ska tas. Ett expertförslag är att villaägarna kan ta notan i form av högre fastighetsskatt.

Sveriges försvarsbudget för 2025 är satt till 138 miljarder kronor. Enligt försvarsbeslut ska den fram till 2028 successivt öka till 173 miljarder kronor. Det motsvarar 2,6 procent av BNP.

Den procentsatsen kan dock inom kort vara inaktuell och behöva skrivas upp ytterligare – och det rejält. Inom Nato pågår just nu diskussioner om att medlemsländernas försvarsbudgetar ska ligga på 3,5 procent av BNP.

Fem procent av BNP om Trump får bestämma

Om USA:s president Donald Trump får bestämma kan det handla om hela 5 procent av BNP. Trump har länge riktat kritik mot övriga medlemsländer i Nato för att åka ekonomisk snålskjuts på USA.

Frågan som inställer sig är hur Sverige ska finansiera de kraftigt ökade försvarsutgifterna. Kostnaderna för invandringen uppgår enligt flera bedömare till åtminstone 100 miljarder kronor om året. Men de experter som Tidningarnas Telegrambyrå (TT) talat med förordar skattehöjningar framför omfördelning i statsbudgeten från områdena migration och integration.

Villaägarna kan få dra tungt lass

En av dem är professor emeritus Lars Calmfors. Om försvarsanslaget ska öka med en procent av BNP innebär det att två års reformutrymme äts upp, menar han. Vid sidan av skattehöjningar föreslår han också nedskärningar i statsbudgeten men vill inte precisera från vilka delar av välfärden pengarna ska tas. Han kan även tänka sig att Sverige ökar på statsskulden genom att låna till upprustningen av försvaret.

LÄS ÄVEN: Fastighetsskatten kan återvända och utvidgas – ska ge staten 60 miljarder

Ett av de mer kontroversiella inslagen i Calmfors föreslagna skattehöjningar är att höja fastighetsskatten – eller fastighetsavgiften som den numera kallas. Sveriges villaägare skulle då få dra ett tungt lass för att finansiera ett starkare militärt försvar.

– Det är inte så populärt, men jag tycker fortfarande att det är en vettig idé, säger han till TT.

Resonemanget är att den som äger en fastighet har mer att förlora i krig om huset exempelvis skulle bombas. Calmfors vill parallellt också se en högre beskattning på kapitalinkomster.

Försvarskostnader ”konsumtion, inte investering”

Nationalekonomen John Hassler tycker att man behöver göra omprioriteringar av resurserna i den offentliga sektorn. Om pengarna ska tas från traditionella välfärdstjänster eller migration och integration, är inget han går in på i sitt förslag. Att Sverige ska dra på sig ytterligare låneskulder är han i motsats till Calmfors motståndare till.

Professor Lars Jonung säger till TT att vissa skattehöjningar bör göras för att finansiera upprustningen av försvaret. Vilka är han emellertid förtegen med. I likhet med Hassler säger Jonung bestämt nej till att öka på statsskulden.

Resonemanget bakom låne-nejet är att försvarsutgifter är att betrakta som konsumtion, inte investeringar. Med den utgångspunkten är kostnaderna för ett starkt försvar något ”vi inte ska vältra över på barn och barnbarn”

Finansministern: ”Ta pengarna från balansmålet”

Närmare att fatta konkreta beslut om hur de ökade försvarsanslagen ska finansieras än de fristående experterna är regeringen. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger till TT att hon vill använda de 20-25 miljarder kronor som det nya så kallade balansmålet tros inbringa till att rusta upp försvaret.

– För mig är det väldigt naturligt att det ska användas till försvarsutgifter, säger hon till TT.

Det nya balansmålet för statsbudgeten som det finns en riksdagsmajoritet för att inför ligger dock några år in i framtiden. Under 2027 prognostiserar Svantesson att det ska innebära ett ökat reformutrymme på de aviserade miljardbeloppen.

LÄS ÄVEN: Facket vill ”rädda välfärden” – genom högre skatt på villor

Även om de råder viss parlamentarisk enighet om införandet av själva balansmålet och om prognosen om storleksordningen för det reformutrymme det kan ge, är det inte säkert att det för alla partier känns så ”väldigt naturligt att det ska användas till försvarsutgifter”. Många andra offentligfinansierade sektorer är också i behov av upprustning

Eftersom ingen ännu vet vilken procentsiffra som andel av BNP som kommer att gälla framgent för Natoländernas försvarsanslag, garderar sig Svantesson med att det i nuläget inte går att säga hur mycket mer skattepengar som kommer att krävas. Utöver att göra anspråk på hela balansmålets överskott nämner hon omprioriteringar i statsbudgeten men hoppas också på att ökad ekonomisk tillväxt ska täcka en del av notan.

Kristersson: ”Dramatisk upprustning”

Statsminister Ulf Kristersson (M), såväl parti- som ministerkollega med Svantesson bedömer att behovet av att fortsätta rusta upp Sveriges under lång tid eroderade militära försvar kommer att vara stort och kostsamt. Kristersson använder i en kommentar till media ordet ”dramatisk” för satsningarnas magnitud.

Det är på Natotoppmötet i juni som beslut tas för vilken nivå medlemsstaterna i Nato kommer att behöva lägga sig. Men att det inte handlar om småpengar råder det inga tvivel om.

– Jag tror att Nato-toppmötet i Haag i sommar blir viktigt för en rätt dramatisk upprustning av väldigt många europeiska Natoländers försvar, säger Kristersson.