Forskare: Utan klimatbidrag hade vindkraftens förluster varit större

Sveriges vindkraftsparker förlorar miljarder varje år. Men utan den så kallade elcertifikatavgiften – en slags klimatskatt som alla Sveriges elkonsumenter måste betala – hade förlusterna varit ännu större. Det konstaterar två ekonomer.

640 kronor. Så mycket betalar en genomsnittlig svensk villaägare i elcertifikatavgift per år*. Avgiften bakas in i fakturabeloppet, och många tänker inte på att de betalar den.

För alla elanvändare i Sverige – totalt – innebär elcertifikatavgifterna miljardbelopp i extra utgifter varje år.

Går till vindkraftsparker

Elcertifikat delas sedan 2003 ut till producenter av vissa typer av elkraft som makthavarna i Stockholm favoriserar; exempelvis sol- eller vindkraftproducenter. Det är ett led i klimatpolitiken.

Dessa producenter säljer därefter vidare certifikaten till elleverantörerna – de som säljer elen till slutkunderna. Elleverantörerna måste nämligen sedan 2003 köpa in ett elcertifikat för varje levererad kilowattimme.

Handeln med certifikaten innebär således en extra bidragsliknande inkomst för i synnerhet vindkraftsägare.

LÄS ÄVEN: Vattenfall gör mångmiljardförlust efter misslyckat vindkraftsprojekt

Systemet med elcertifikat gör dels elen dyrare för kunderna än den annars hade varit, eftersom det i slutändan är kunden som får betala för dem. Dels gör den det mindre lönsamt att satsa på exempelvis kärnkraft, storskalig vattenkraft och andra kraftslag som ogillas av politikerna. Dessa producenter får nämligen inga elcertifikat som de kan sälja.

Men inte minst har systemet med elcertifikat bidragit till en kraftig utbyggnad av vindkraftverk i Sverige och Norge – där sådana certifikat också används – vilket var den ursprungliga planen.

Stora förluster

Nästan samtliga vindkraftsparker i Sverige går med stora förluster. Forskaren Christian Sandström och ekonomen Christian Steinbeck konstaterade tidigare i år att den totala förlusten uppgick till 13,5 miljarder kronor åren 2017 till 2022. En förlustmarginal på 39 procent.

Sämst går det för vindkraftsparkerna i Norrland. Anledningen är det lägre elpriset där. Dagar då det blåser mycket blir elpriset extra lågt, vilket ger små intäkter för vindkraftsägarna. De dagar som det inte blåser är elpriset visserligen högre, men vindkraftsproducenterna har då istället ingen el att sälja.

LÄS ÄVEN: Svensk vindkraft fortsätter dras med stora förluster

Bättre går det för vindkraftverken i södra Sverige. Krig och nedlagd kärnkraft har trissat upp elpriserna, vilket gör att en handfull vindkraftsparker går med vinst. Även om vinsterna är relativt blygsamma.

Hade kunnat vara större

Men förlusterna för vindkraften hade varit ännu större, om det inte vore för de extra intäkterna från de sålda elcertifikaten. Det konstaterar nu Sandström och Steinbeck i en ny granskning som Affärsvärlden publicerar.

LÄS ÄVEN: Så tjänar staten miljarder på elkrisen – ”Elpriserna går i spagat”

22 procent av vindkraften i Sverige, 19 stycken vindkraftsanläggningar, ägs från Luxemburg. Dessa har åren 2017 till 2022 redovisat förluster på 3,9 miljarder kronor.

Endast fyra av dessa redovisar öppet hur stor andel av deras omsättning som utgörs av handel med elcertifikat. I genomsnitt 18 procent.

Sandström och Steinbeck beräknar att om andelen i genomsnitt är lika stor för samtliga 19 anläggningar, så innebär det att förlusten för de Luxemburgägda vindkraftsparkerna hade uppgått till 5,1 miljarder kronor – om det inte vore för pengarna de får för certifikaten.

Ett belopp som är 1,2 miljarder kronor större än den officiellt redovisade förlusten.

LÄS ÄVEN: Ornitologer kräver: Börja riva vindkraft och rädda Sveriges örnar