Forskare: Invandrardialekt utarmar svenska språket

Den så kallade Rinkeby-svenskan som talas i de numera helt invandrardominerade miljonprogramsförorterna har varit en etnisk klassmarkör och -barriär. Men nu har det sättet att prata börjat kontaminera det riktiga svenska språket. Det slår språkforskare larm om.

Det är Nathan Young, professor i lingvistik som forskar på hur människor talar, som nu varnar för hur den nyansfattiga ”ortensvenska” som migranter håller sig med börjat utarma det svenska språket.

Riktig traditionell svenska har en påtaglig ”rytmisk kontrast” och en ”sjungande språkmelodi”. Men när man lägger sig till med invandrarsvenskans ”staccato-rytm” försvinner det mesta av skillnaderna mellan betonade och obetonade stavelser och talet blir ”stötigt” och monotont, förklarar Young.

– Förortssvenskan, särskilt den mest nutida varianten, har markant lite rytmisk kontrast och står ut eftersom den förväntade melodiska dynamiken saknas.

Tufft bland unga svenskar att prata som gängen

Enligt Young är de senare svenska generationerna värst när det gäller att anamma invandrarjargong. Det märks tydligt på bland annat Youtube där det blivit tufft att prata som gangsterrapparna även om man inte har någon anknytning till ”orten”.

Nathan Youngs forskning har fått stor betydelse i den pågående språkdebatt där man vill värna det svenska språket mot de hot det utsätts för. Den debatten är i sin tur en del av en bredare diskussion om svensk kultur kontra fenomen som islamisering och arabisering. Men även den långtgående amerikaniseringen av vår kultur kritiseras.

Young vill tona ned sin roll i denna ibland känsliga politiska debatt och menar att det givet den höga invandring Sverige har haft är ”naturligt” att det svenska språket påverkas. Man kan gilla det eller inte.

I lägre klasser som språket förändras först

Språkforskaren är heller inte förvånad över att det är just invandrarna som påverkar det svenska språket. Kollektivt utgör man en etnisk underklass och enligt Young är det ofta ”i lägre klasser” som det han kallar sociolekter uppstår.

Så var det exempelvis med Ekensnack/söderslang som utvecklades på och runt Södermalm i Stockholm när Sverige urbaniserades och många flyttade in från landsbygd till stad och formade den nya arbetarklassen. Det sättet att tala spred sig delvis till hela huvudstaden med omnejd och lever fortfarande kvar i stockholmskan även om inte många talar den på det utpräglade sätt som var vanligt förr där man exempelvis inte gjorde skillnad på ”e” och ”ä”.

Även om Young inte vill vara galjonsfigur för de som ser det svenska språket som hotat av invandringen, anser han att utvecklingen nu gått så långt att det är hög tid att lära alla i Sverige att prata standardsvenska. Det bör införas uttalsundervisning i grundskolan, slår han fast. Annars kommer den riktiga svenskan på sikt att förvandlas till oigenkännlighet givet Sveriges demografiska utveckling.

– Om 50 år har standardsvenskan mycket mycket mindre melodisk kontrast och mycket mycket mindre rytmisk kontrast och liknar mycket mer dagens förortssvenska.

Inte gångbart för den som vill göra klassresa

Att prata en lågstatussociolekt som ortensvenska är dock inte gångbart om man vill göra en klassresa och karriär i något högstatusyrke. Som politiker eller läkare kan man bryta på utländska om man inte är född i Sverige. Men att prata som de kriminella invandrargängen accepteras inte och skickar starka negativa signaler.

– Om man besitter en lågstatussociolekt som förortssvenskan så vore det ytterst gynnsamt att behärska standardspråket vid sidan av. Det är för att ge elever fler möjligheter, manar Young.