”Förnybar energi” på kö att byggas – måste balanseras med fossilt

En massiv utbyggnad av solenergi planeras nu att introduceras i elnätet. Motsvarande 50 kärnkraftsreaktorer står på kö, trots att det redan idag är problem att balansera elnätet. Detta kommer leda till att fossilgas behöver balansera systemet – något som dessutom slås redan idag av negativa priser, för vilka skattebetalarna får ta smällen, enligt elprisanalytikern Johan Sigvardsson.

Som Samnytt kunde visa i vår dokumentär om vindkraften så behöver elektricitet konsumeras i exakt samma sekund som den produceras vilket betyder att varje gång du slår på eller av exempelvis spisen så måste ett kraftverk någonstans öka eller sänka sin produktion. Systemet är i balans omkring 50 hz, men det krävs inte mycket avsteg från det värdet innan elsystemet riskerar att krascha.

LÄS ÄVEN: Stora problem när solkraft tar mer plats i energisystemet

När det finns mycket väderberoende produktion i systemet så måste elektricitet alltså tappas ur när dess produktion går upp oväntat (om det börjar blåsa eller bli sol), så kallad nedreglering, annars skadas eller kraschar elsystemet, vilket synliggörs av Svenska Kraftsnäts balansmätare:

En sådan balansering kan ske genom att man drar ned produktion, stänger av anläggningar eller ökar konsumtionen. Detta innebär en kostnad i form av ökade personalkostnader, slitage eller slöseri med energi som man i vissa fall måste ”leda bort”.

Negativa elpriser

Negativa priser uppstår i Sverige redan idag och det sker när elproducenterna inte kan eller vill stänga av sin produktion. Då går priserna mot noll eller rentav negativa. De kan då få bidrag från skattebetalarna för att sluta producera för att behålla balansen i systemet. Vattenkraften används i Sverige idag mest för denna balansering eftersom det är relativt lätt att reglera den produktionen upp eller ner.

Andra mindre attraktiva alternativ är vad Sverige varit tvungen att göra på senare år efter nedläggningen av kärnkraften, där oljekraftverk används dels under sommaren för att balansera för vindkraftens kratiga uttbyggnad, men även på vintern när vindkraften inte producerar vad den ska.

– Särskilt så här års när solen lyser och det är väldigt låg förbrukning i landet så får solenergin på nätet väldigt stor effekt. Extra tydligt blir det på helgen när förbrukningen är ännu lägre. Det kan ju vara positivt för en konsument som har timprisavtal men det skadar incitamenten att investera i ny kraftproduktion, säger Johan Sigvardsson, enligt TN.

”Förnybart” ligger bakom rekord

Negativa elpriser är relativa nya fenomen men har ökat på senare år. Främst är det vindkraften som legat bakom dessa eftersom just det energislaget växt så kraftigt, men solenergin bär med sig samma problem. Och nu sätts nya rekord.

Bixia undersökte antalet timmar med negativa elpriser i Sverige och ser att det fördubblats sedan 2023.

Under de första fem månaderna i år har Sverige haft 668 timmar med negativt elpris, att jämföra med 310 timmar totalt i fjol. Och trenden lär fortsätta.

– Den kraftiga utbyggnaden av solkraft och vindkraft i Europa, i synnerhet i Tyskland, ger allt fler timmar med negativa elpriser i Sverige. När den tyska elproduktionen under soliga perioder överstiger förbrukningen skapas minuspriser, som spiller över på oss i norr, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Skattesubventioner bakom

En stor bov i dramat är att bland annat Tyskland och Nederländerna har haft mycket stora skattebetalda bidrag vilket gjort att solenergi-industrin har exploderat. Samtidigt försöker privatpersoner sänka sina kostnader genom egen solproduktion, som också varit skattesubventionerad. Priserna blir volatila och även om de är låga när det är soligt så är Tysklands en av de högst i Europa. Dessa priser rusar dessutom när vinterhalvåret träder in.

Enligt Johan Sigvardsson har subventionerna dessutom haft så stora statliga subventioner att solcellerna inte går med förlust ens om de producerar el till kraftigt negativa elpriser.

– I Tyskland och Nederländerna går staten in och täcker mellanskillnaden så det finns inga incitament att stänga av sina paneler vid negativa elpriser. Priset kan vara minus 6 kronor per kilowattimme men solcellerna tjänar ändå på att producera, säger Johan Sigvardsson enligt TN tillägger:

– Det är inte ovanligt att priset är minus 60 öre per kilowattimme.

I realiteten skapar Tysklands subventioner problem för resten av Europa, inklusive Sverige.

Kraftigt utökad solel i Sverige

Men i Sverige ska solelen nu expanderas kraftigt. Hela 50 gigawatt solenergi, motsvarande 50 fullstora kärnkraftsreaktorer, står nämligen på kö och väntar på anslutningar och tillstånd för att installeras på det svenska elnätet. För att jämföra räknar Svenska kraftnät med en förbrukning på under 12 gigawatt vecka 26.

Även Sverige sponsrar denna ”gröna” energi, liksom andra ”gröna” projekt som batteriproduktion, ”grönt stål” och vindkraft. Rörande solenergin finns flera ekonomiska stöd, bland annat en skattereduktion för att mata ut solenergi från hustak till elnätet som uppgår till 60 öre per kilowattimme, men även skatteavdrag för installation av anläggningar samt lagring.

Nyligen sotd det klart att Northvolt inte kan leverera batterier, trots 88 miljarder i olika former av skattepengar. Det ”gröna stålet” väntas också kosta skattebetalarna 100-tals miljarder, där kritiker varnar för en gigantiskt grön bubbla.

Balansera med fossila bränslen

Den volatila ”gröna” elen måste alltså balanseras när dess produktion går upp och ner. I Sverige har oljekraftverket i Karlshamn gått på högvarv senare år, även under sommaren, då dess effekt krävs för att hålla frekvensen i elsystemet stabil. Energibolaget Uniper skrev:

En tillgänglighet som utnyttjas allt oftare i takt med att det svenska elsystemet fått brist på planerbar elproduktion samtidigt som andelen väderberoende elproduktion ökat. 

I april i år rapporterades att Danmark var nära kollaps och behövde ”aktivera alla nedregleringsbud i hela landet”. Det innebär att man bjuder på att en producent ska minska produktionen, eller öka konsumtionen, och ju längre ner i budlistan man kommer desto dyrare blir det.

Den socialdemokratiska regeringen har sedan år 1999 lagt ner hälften av Sveriges kärnkraft, som var lagda i södra Sverige just för att bättre hantera överföringskapacitet och behov.

LÄS MER: Professor: Ännu högre elräkningar med mer sol och vind