Fler tvångsutvisningar när afghaner vägrar återvända frivilligt

Antalet migranter från Afghanistan som saknar asyl men vägrar lämna Sverige har på kort tid ökat kraftigt. Myndigheterna tvingas i alltfler fall använda tvångsmedel.

Stora delar av Afghanistan anses numera vara säkra områden att återvända till. Men många afghaner har kommit till Sverige av andra skäl, något som dels i de fall det avslöjas resulterar i avslag på asylansökan men också i att personerna ifråga är obenägna att återvända oavsett säkerhetsläge i hemlandet.

2016 återvände drygt 800 personer utan asylskäl självmant till Afghanistan. I år är det endast cirka 50 afghaner med avslag som frivilligt efterrättat sig myndighets- och domstolsbeslut att lämna Sverige.

Samtidigt ökar antalet tvångsutvisningar, dock långt ifrån i en takt som kan kompensera för det minskade frivilliga återvändandet. 2016 utvisades 24 afghaner med tvångsåtgärder. Fram till i april i år har 100 afghaner tvångsutvisats.

Ökningen beror inte i första hand på intensifierat arbete i Sverige att hitta och verkställa utvisningsbeslut, utan på det samarbetsavtal som 2016 ingicks mellan Sverige och Afghanistan som gjort det lättare att utvisa dit.

Det har bland annat lett till att färre utvisningsförsök misslyckas i form av att kostsamma chartrade flygplan tvingas återvända till Sverige med utvisningsobjektet fortfarande ombord. Sverige har sedan 2017 också en statligt avlönad så kallad återvändandesambandsman fast stationerad i Kabul.

Antalet personer i Sverige som är födda i Afghanistan har exploderat de senaste decennierna, från endast en handfull 1990 till över 60 000 idag.

De officiella siffrorna över folkbokförda återspeglar dock inte verkligheten fullt ut, bland annat på att en majoritet av de afghaner som fått avslag är så kallade ensamkommande flyktingbarn som efter att ha uppgett falsk ålder och/eller andra oriktiga uppgifter fått avslag och valt att gå under jorden i Sverige i stället för att återvända hem.

Bara under 2015 kom över 23 000 sådana unga män till Sverige. De flesta är fortfarande kvar här. Runt 9000 av de som skulle ha lämnat landet har erhållit amnesti genom den hårt kritiserade så kallade gymnasielagen som ger dem rätt att studera vid ett svenskt gymnasium, oavsett de har gymnasiebehörighet eller inte.

De stora flertalet av de övriga som inte kvalificerat sig för skattefinansierade gymnasiestudier uppehåller sig illegalt i landet. Många av dem försörjer sig på att begå brott och/eller är tunga drogmissbrukare.