Fler ska avtjäna straff med fotboja – istället för fängelse

Fler som döms till fängelse ska kunna få fotboja istället för att avtjäna straffet inlåsta på anstalt. Detta ifall fängelsepåföljden inte är längre än 18 månader. Samtidigt ska fångar med missbruksproblem i en större utsträckning få vård under tiden i fängelset. Det är två förslag från Trygghetsberedningen för att råda bot på återfallsbrottsligheten.

Trygghetsberedningen har presenterat betänkandet ”Vägar till ett tryggare samhälle – Åtgärder för att motverka återfall i brott” om hur brottsutvecklingen i samhället ska vändas. Trygghetsberedningen är en parlamentarisk kommitté där samtliga riksdagspartier är representerade och gruppen har även ett tiotal experter från olika myndigheter.

LÄS ÄVEN: Domstolarna ovilliga sätta fotboja på unga gängbrottslingar

I en debattartikel i DN skriver Henrik Vinge (SD), ordförande för Trygghetsberedningen, att partierna i Trygghetsberedeningen gemensamt står bakom vad som föreslås och att det är en tydlig signal att samhället är fast beslutet att vända brottsutvecklingen.

Vinge skriver att Trygghetsberedningens fokus har varit ”att åstadkomma snabba och varaktiga resultat” och därför har kommittén koncentrerat sig på kraftfulla förslag med hög genomförbarhet och god evidens som tagits fram i samråd med experter från myndigheter, akademi och civilsamhälle.

Vård för missbruk

Enligt Vinge och Trygghetsberedningen har personer vars kriminalitet drivs av ett eller flera missbruk en hög återfallsrisk så länge missbruket kvarstår. Han argumenterar sedan för att behandlingar som rekommenderas av Socialstyrelsen har mycket god effekt på missbruksproblematiken. Men även att det finns studier som visar att behandlingarna kan medföra en avsevärt minskat risk för återfall i brott.

Det framgår även av debattartikeln från Trygghetsberedningens ordförande att förekomsten av psykiatriska problem är väsentligt högre hos kriminal­vårdsklienterna än befolkningen i övrigt.

”Ungefär en tredjedel har varit i kontakt med öppenpsykiatrin inom tre år innan de dömdes för brott och försiktiga uppskattningar gör gällande att förekomsten av adhd är tio gånger högre än befolkningen i övrigt. Studier visar att behandlad adhd minskar risken för fortsatt brottslighet och stärker kraftigt mottagligheten för påverkansprogram och utbildning”.

Och trots att dessa tillstånd är över­representerade och tydligt kopplade till ökad risk att återfalla i brott är tillgängligheten på utredning och behandling låg för intagna i anstalt.

”Kriminalvården har uppskattat att fler än 1 000 intagna årligen är i behov av laro-behandling, vilket skulle innebära minst en fördubbling jämfört med i dag”, skriver Vinge och fortsätter:

”Samtidigt beräknas ungefär 2 000 intagna årligen vara i behov av behandling för adhd. Även där är merparten i dag obehandlade. Totalt hade Kriminalvården mellan 6 000 och 7 000 intagna i anstalt under 2023.”

Trygghetsberedningen föreslår därför att Kriminalvården ska ges ett uttryckligt uppdrag att bedriva hälso- och sjukvård som minskar risken att återfalla i brott, med syfte att tillgängliggöra sådan behandling för fler kriminalvårdsklienter. Kostnaden beräknas uppgå till 72 miljoner kronor vid 2023 år klientvolym.

Fotboja

Trygghetsberedningen lyfter även att fängelsedömda som har en ordnad tillvaro med sysselsättning och bostad samt låg risk att återfalla i brott har helt andra förutsättningar vad gäller straffpåföljd.

”Här har verkställighet utanför anstalt genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad fotboja, visat sig ha god effekt. Det beror bland annat på att den dömde då kan behålla sitt arbete och boende, vilka är faktorer som tydligt minskar risken för återfall. Det finns därför anledning att betydligt utsträcka möjligheterna till sådan verkställighet”.

Därför vill Trygghetsberedningen se att tillämpningsområdet för intensivövervakning med elektronisk kontroll ska utvidgas från fängelsestraff med sammanlagd strafftid om sex månader upp till ett år och sex månader.

En påföljd med fotboja är samtidigt inte möjlig för vem som helst. Trygghetsberedningens ordförande Henrik Vinge (SD) skriver att utöver att säkerställa att klienten har en ordnad tillvaro även särskilt ska beakta brottslighetens karaktär, brottsoffrets perspektiv och risken för återfall i brott.

”Verkställighet ska också kunna nekas om det annars framstår som stötande eller oförsvarligt. Med förslaget kommer det inte att vara möjligt med sådan verkställighet för allvarligare vålds- eller sexualbrott eller vid annan brottslighet där det finns ett fysiskt brottsoffer. Verkställighet ska också kunna nekas om det annars framstår som stötande eller oförsvarligt.”

LÄS ÄVEN: BILDEXTRA: Kriminalvården tappar kontrollen – gängbråk i fängelser