Fastande yrkesförare är en trafikfara

➤ DEBATT Den 2 april 2017 skedde det som är alla föräldrars värsta mardröm. Skolelever från Ängaskolan i Skene är på skidresa när bussen kör av vägen och välter. Tre barn dör i olyckan, fem skadades kritiskt och trettiotre fick skador av varierande grad.

Media skrev löpmeter om händelsen och spekulationerna var lika fantasifulla som krönikorna i kvällstidningarna. Statens haverikommission SHK har nu utrett och redovisat förarens trötthet som en del av orsaken till olyckan. Den direkta orsaken har dock inte kunnat fastställas.

Men SHK betonar trötthet och det faktum att föraren inte hade ätit eller druckit under färden och innan. Sammanlagt 9 timmars arbete. Med 7,5 timmar bakom ratten utan vätska och mat. Det framgår inte om han fastade eller inte hade tillgång till mat eller dryck.

För mig som är yrkesförare inom bussbranschen är det faktum att olycksföraren inte hade ätit och druckit förfärande. Normalt har varje bussförare vatten, kaffe och något att äta med sig. Erfarna bussförare vet att när man har vätskebrist sjunker uppmärksamheten betydligt. Blodsockernivån borde ha legat på extrem låg nivå.

I Sverige verkar inte fokus ligga på vikten av mat och dryck för yrkesförare och vanliga bilister. Vilket är häpnadsväckande. Kanske tar man för givet att yrkesförare sköter detta själva. Men så var ju inte fallet i bussolyckan.

Man får vända sig till utländska källor. Den engelska tidningen The Telegraph har en artikel som jämför vätskebrist med att vara berusad. Professor Ron Maughan vid Loughborough Univerity gjorde en undersökning i en körsimulator där resultatet blev dubbelt så många olyckor vid vätskebrist. I andra länder som har stor erfarenhet av fasta går man ut med rekommendationer för de som kör bil. Hamad Medical Corporation i Quatar informerar om fasta och vikten av att hålla vätskebalansen under ramadan.

Det finns hur många studier som helst om hur bristen på vätska i kroppen påverkar oss negativt. Men inte i samband med yrkestrafik. Vilket är totalt haveri av transportstyrelsen och ansvariga myndigheter. Det kanske inte är så förvånade att statens haverikommission inte gör sambandet i utredningen av bussolyckan på bristen av mat och dryck mer centralt. Bussföraren hade sovit två timmar innan färden och kände sig utsövd. Det motsäger sömnbrist.

Antingen är det av okunskap att man inte kräver av bussförare att de ska äta och dricka ordentligt. Eller så är det återigen den känsliga frågan om olika kulturer. När folk fastar av religiösa skäl. Under den senaste ramadan 26 maj till 24 juni då man inte får inta mat och dryck förrän solen går ner, var nog de fastandes dag väldigt jobbig. Den 10 juni gick solen upp 3.30 och ner 21.59. Dagen var alltså 18,26 timmar lång. Jämför det med olycksförarens 9 timmars fasta.

Citat från Statens haverikommission:

”Den direkta orsaken till att bussen körde av vägen har inte med säkerhet kunnat fastställas. Den trötthetsanalys som har genomförts visar dock att föraren vid tidpunkten för olyckan med största sannolikhet var påverkad av trötthet på en nivå som innebar stor risk för insomning. Även om det av utredningsmaterialet inte går att dra slutsatsen att föraren faktiskt har somnat gör haverikommissionen bedömningen att föraren i vart fall, och åtminstone tillfälligtvis, har haft en kraftigt nedsatt vaksamhet. Det faktum att föraren därutöver varken hade ätit eller druckit under resan, har sannolikt ytterligare försämrat vaksamheten.”

Får vi se ett förbud mot fasta för yrkesförare?

Daniel West
Bussförare