Fängelsedömd invandrare drar Lexbase inför EU-domstolen – vill dölja sitt brottsliga förflutna

Warning: Trying to access array offset on null in /home/wp-staging.samnytt.se/public_html/wp-content/themes/samnytt/template-parts/single-post.php on line 52

Rättsdatabasen Lexbase har hamnat i centrum för en juridisk dragkamp mellan svensk grundlag och europeisk dataskyddslagstiftning. Nu ligger frågan om rätten att publicera brottmålsdomar hos EU-domstolen. Detta sedan en person i Sverige med invandrarbakgrund och tungt brottsligt förflutet stämt Lexbase med påståenden om att han ”stigmatiserats” och förhindrats leva ett normalt liv efter att ha avtjänat sina fängelsestraff.

Fallet sätter fokus två grundläggande rättigheter som kan stå i konflikt med varandra: å ena sidan rätten till personlig integritet enligt den överstatliga dataskyddslagstiftningen GDPR, å andra sidan den grundlagsfästa svenska yttrande- och tryckfriheten samt offentlighetsprincipen.

– Lexbase har förstört min klients möjlighet till arbete och social rehabilitering, säger Jan Södergren, advokat för den kriminellt belastade man som ligger bakom stämningen, i en kommentar till SVT.

Svensk grundlag ifrågasatt i EU-rättens ljus

I centrum för tvisten står det så kallade journalistiska undantaget i GDPR. Lexbase hänvisar till att dess verksamhet skyddas av svensk grundlag genom att den bedrivs inom ramen för ett utgivningsbevis, vilket ger skydd för publicering av offentliga handlingar, inklusive brottmålsdomar.

– Det handlar om respekten för våra grundlagar och den svenska offentlighetsprincipen. Lexbase är ett journalistiskt verktyg som möjliggör granskning och insyn, säger Gunnar Axén, styrelseordförande för Lexbase.

LÄS ÄVEN: HD lägger krokben för Lexbase – “Det är djupt bedrövligt”

Men advokat Jan Södergren anser att undantaget utnyttjas på ett sätt som skadar enskilda.

– Sverige har inte hängt med i digitaliseringen. Att informationen nu finns tillgänglig digitalt, snabbt och för evigt, förändrar spelreglerna. Det här är inte 1700-talets samhälle, säger han.

Den kriminellt belastade mannen som vill vara anonym i intervjun medverkar tillsammans med advokat Jan Södergren i ett avsnitt av Dagens Juridiks podd ”Rättsfallet inifrån”.

Samnytt kan berätta att mannen som har invandrarbakgrund tidigare är dömd till fängelse för rån. Han har även dömts för hot mot tjänsteman.

Avsnittet kan lyssnas till nedan.

En principfråga: Transparens eller glömska?

Frågan rör inte bara en individ, utan hela balansen mellan offentlighet och integritet. Den svenska offentlighetsprincipen har i över 250 år tjänat som en grund för demokratisk insyn och kontroll. Den möjliggör för medborgare och medier att granska makten, rättssystemet och myndighetsutövning – där domar i brottmål ingår som en del.

LÄS ÄVEN: Nytt myndighetstillslag mot offentlighetsprincipen

Att dölja tidigare brott i digitala register skulle, menar kritiker, kunna leda till rättsosäkerhet och underminera allmänhetens rätt att få veta, till exempel i fall där personer söker sig till yrken med förtroendeställning.

– Det är inte självklart att det är Lexbase som stigmatiserat individen. Det kan lika gärna sägas att det är brottet och den efterföljande domen som fått konsekvenser – vilket också är en del av ett rättssamhälles verkan, säger en källa med insyn i frågan.

Flera rättsliga processer samtidigt

Samtidigt har Högsta domstolen nyligen beslutat att domstolar får ställa förbehåll vid utlämning av domar – personuppgifter får alltså inte alltid återpubliceras fritt i databaser. Lexbase har uppgett att man redan anpassat sig genom att med hjälp av AI omvandla 1,4 miljoner domar till artiklar, som lanserats i en ny version av sajten.

Flera privatpersoner har nu stämt Lexbase, och Integritetsskyddsmyndigheten granskar både Lexbase och den närliggande sajten Krimfup. Men den principiella frågan kvarstår om huruvida EU-rätten ska ges tolkningsföreträde framför svensk grundlag.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mats Dagerlind

KOMMENTARSREGLER

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Den som inte följer våra kommentarsregler riskerar att bli blockerad och få sina kommentarer raderade.