Fack och arbetsgivare ense: Fortsatt låga löner för arbetskraftsinvandrare

Tidöpartiernas förslag på hur de allvarliga problemen relaterade till Sveriges liberala arbetskraftsinvandring ska lösas, såga av både fack och arbetsgivare. Det viktiga för parterna är att slå vakt om makten över lönebildningen.

Arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU har länge kritiserats för omfattande fusk, utnyttjande av utsatta och undanträngning av migranter som redan befinner sig i Sverige och cementeras i ett för skattebetalarna kostsamt bidragsberoende.

Tidöpartierna vill åtgärda missförhållandena och begränsa arbetskraftsinvandringen till kvalificerad arbetskraft i bristyrken. Därför avser man höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare till 34 200 kronor i månaden, vilket är medianlönen i Sverige, jämfört med nu gällande 27 360 kronor som är 80 procent av den svenska medianlönen.

Vill behålla makten över lönebildningen

Detta ogillas dock av såväl fack och arbetsgivare som vill se en fortsatt låglönemarknad för invandrare. Som remissinstanser till det lagförslag som Tidöpartierna presenterat gör man tummen ned.

Invändningarna från både fack och arbetsgivare är främst i egen sak. Man vill slå vakt om bestämmanderätten över lönesättningen, oavsett vilka konsekvenser den illa fungerande arbetskraftsinvandringen får för samhället och den enskilde.

”Förslaget är principiellt fel och hör inte hemma på svensk arbetsmarknad. Att staten ska bestämma minimilön för vissa utländska arbetstagare är ett oacceptabelt ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen” skriver Svenskt Näringsliv i sitt remissvar.

”Det är anmärkningsvärt att regeringen å ena sidan motsätter sig minimilöner på EU-nivå med hänvisning till den svenska arbetsmarknadsmodellen samtidigt som man å andra sidan inför lagstadgade lönetrösklar på nationell nivå för arbetskraftsinvandrare” skriver fackförbundet Saco.

LO vänder sig mot den föreslagna höjningen av lönegolvet men accepterar det tidigare på 80 procent av medianlönen. Man har heller inga invändningar mot att arbetskraftsinvandring ska begränsas till bristyrken.

Viftar bort undanträngningseffekterna

Flera remissinstanser viftar bort det stora problemet med att arbetskraftsinvandrare i lågkvalificerade yrken tränger undan arbetslösa bidragsförsörjda migranter som redan finns i landet. I stället hävdar man att det finns en risk för ”kompetensbrist” om invandrare ska ges samma lön som svenskar.

Lagändringarna har till stor del tillkommit för att stävja det omfattande fusket och utnyttjandet av utländska arbetskraft. Delegationen mot arbetslivskriminalitet hävdar i sitt remissvar att effekten riskerar bli den omvända – om en invandrare som inte får sitt arbetstillstånd förlängt inte respekterar detta och lämnar landet utan går under jorden som illegal.

Utöver höjt lönegolv föreslår utredningen även att andra villkor för arbetskraftsinvandring skärps och revideras så att invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas i motsats till idag där tyngdpunkten legat på undanträngande låg- och okvalificerad arbetskraft.

Flera undantag ska finnas

Förändringarna föreslås inte träda inte i kraft förrän om ett år och en rad undantag finns. Bland annat får arbetskraftsinvandrare som redan befinner sig i Sverige ytterligare ett år på sig att kvalificera sig för det högre lönegolvet.

För yrkens som Migrationsverket och Arbetsförmedlingen klassar som bristyrken får arbetsmarknadens parter behålla lönesättningen. Kollektivavtal ska gälla, oavsett det är lägre eller högre jämfört med det lagstadgade lönegolvet. Samma sak gäller utpräglade säsongsarbetare som bärplockare.

För vissa yrkesgrupper där fusk och missbruk varit mest utbrett ska inga arbetstillstånd beviljas överhuvudtaget. Man nämner som exempel personliga assistenter som utvecklats till en lukrativ marknad för kriminella att vittja de svenska skattebetalarna på enorma belopp.

I gengäld ska forskare och vissa några andra högutbildade grupper undantas från lönekravet. Även för personer med läkar- sjuksköterske- eller tandläkarexamen ska liberalare regler gälla.

Asylfusk genom ”spårbyte” stoppas

Asylfusk genom så kallat spårbyte stoppas. För den som nekats asyl ska det inte längre vara möjligt att hålla sig kvar genom att söka arbetstillstånd.

Kontrollerna ska skärpas. Arbetsgivare blir skyldiga att anmäla när en utlännings anställning upphör eller om den aldrig tillträddes utan bara använts som ett sätt att ta sig in i landet.