Experten: Parkinsons är en konstgjord sjukdom

Fallet med sju stycken heroinmissbrukare i 20-årsåldern som 1982 lades in på ett sjukhus i Kalifornien, förlamade och stumma, skulle bli startskottet för en ny syn på Parkinsons sjukdom. Ofta anses den vara något som kommer med åldern, men här rörde det sig om i övrigt friska ungdomar. Kunde det vara så att det är människan själv som skapat sjukdomen?

Patienterna hade utvecklat symptom på långt gången Parkinsons sjukdom nästan över en natt. De sju ungdomarna hade tagit en syntetisk drog tillverkat i provisoriska laboratorier och läkarna upptäckte snabbt orsaken: MPTP, en neurotoxisk förorening som hade förstört en liten men kritisk del av hjärnan, substantia nigra, som kontrollerar rörelser.

Fallen chockade neurologer. Här fanns bevis på att en enda kemikalie kunde återskapa samma förödande resultat som Parkinsons. MPTP visade sig dessutom vara kemiskt lik parakvat, ett flitigt använt bekämpningsmedel som i årtionden sprejats på gårdar över hela USA och Europa.

Medicinering hjälpte en del att återfå rörelseförmågan men för andra var skadan permanent och de sju patienterna återhämtade sig aldrig helt.

Som en blixt

Efter avslutad läkarutbildning 1989 reste den nederländske läkaren Bas Bloem till USA för att arbeta med William Langston, neurologen som hade avslöjat kopplingen mellan MPTP och Parkinsons.

– Det var som en blixt. En enda kemikalie hade replikerat hela sjukdomen. Parkinsons var inte bara otur. Det kan orsakas, säger Bloem till Politico.

I dag leder Bloem en globalt erkänd klinik och forskargrupp från Nijmegen, en medeltida nederländsk stad nära den tyska gränsen. Den behandlar hundratals patienter varje år medan teamets pionjärer studerar tidig diagnos och förebyggande.

LÄS ÄVEN: Studie: Ultraprocessad mat ökar risken för hjärtattack

Vid sidan av sitt fokus på träning och förebyggande har han blivit en av de mest uttalade rösterna om Parkinsons miljöfaktorer och vad han ser som ett växande misslyckande med att konfrontera deras långsiktiga inverkan på den mänskliga hjärnan.

– Parkinsons är en konstgjord sjukdom, säger han.

– Och tragedin är att vi inte ens försöker förhindra det.

Ökar snabbt och kraftigt

Under de senaste två decennierna har förekomsten av Parkinsons sjukdom mer än fördubblats i världen och förväntas fördubblas igen under de kommande 20 åren. Det är nu en av de snabbast växande neurologiska sjukdomarna i världen och överträffar stroke och multipel skleros. Sjukdomen orsakar den progressiva döden av dopaminproducerande neuroner och berövar gradvis människor rörelse, tal och så småningom kognition. Det finns inget botemedel.

Ålder och genetisk predisposition spelar roll men Bloem med kollegor hävdar att dessa två faktorer ensamma inte kan förklara den branta ökningen av fall. 2024 skrev Bloem att Parkinsons är ”övervägande en miljösjukdom”, ett tillstånd som formats mindre av genetik och mer av långvarig exponering för giftiga ämnen som luftföroreningar, industriella lösningsmedel och framför allt bekämpningsmedel.

Såg ett mönster

De flesta av patienterna som passerar Bloems klinik är inte bönder själva men många bor på landsbygden där användningen av bekämpningsmedel är utbredd. Med tiden började han märka ett mönster: Parkinsons verkade dyka upp oftare i regioner som dominerades av intensivt jordbruk.

– Parkinsons var en mycket sällsynt sjukdom fram till början av 1900-talet. Sedan med jordbruksrevolutionen, den kemiska revolutionen och explosionen av användningen av bekämpningsmedel började förekomsten att stiga, säger han.

Svenskt initiativ

2007 förbjöds paraquat, herbiciden som liknar MPTP kemiskt, i Europa men först efter att Sverige ställt EU-kommissionen inför domstol för att ha ignorerat bevisen för dess neurotoxicitet.

Även andra bekämpningsmedel med känd koppling till Parkinsons är förbjudna. Men på andra håll i världen är det annorlunda. Paraquat tillverkas alltjämt i Storbritannien och Kina och används på gårdar i USA och Australien. Därifrån exporteras det till Afrika och Latinamerika, regioner där Parkinsons sjukdom stiger kraftigt.

LÄS ÄVEN: Studie: Sämre mat ger sämre sömn

I USA står Syngenta, som tillverkar Paraquat, inför tusentals stämningar från människor som säger att kemikalien gett dem Parkinsons.

För Bloem är dock Europas förbud en klen tröst.

– Kemikalierna vi förbjöd? Det var de uppenbara. Det vi använder nu kan vara lika farligt. Vi har helt enkelt inte ställt de rätta frågorna, säger han.

Glyfosat

Glyfosat är i dag den mest använda herbiciden på planeten och är kontroversiell och har överlevt många domstolsstrider. Trots ökande oro och politiskt tryck godkände EU 2023 det i ytterligare tio år. Medan det mesta av debatten kring glyfosat har kretsat kring cancer, har vissa studier funnit möjliga kopplingar till reproduktionsskador, utvecklingsstörningar, endokrina störningar och till och med barncancer.

Enligt Bloem säger frånvaron av en bevisad koppling mer om hur vi reglerar risk än hur säker kemikalien faktiskt är.

Han har sett det förut med asbest, bly i bensin och tobak.

– Varje gång agerade vi årtionden efter att skadan var gjord.

Vetenskapen fanns. Bevisen hade samlats. Men beslutet att ingripa släpade alltid efter.

– Det är inte så att vi inte vet tillräckligt. Det är att systemet inte är byggt för att lyssna när svaren är obekväma.

Enligt Bloem är det dags att agera nu.

– Om vi ​​inte fixar det här nu kommer vi att titta tillbaka om 50 år och fråga: ”Vad i helvete tänkte vi på?”

LÄS ÄVEN: WHO: “Aspartam eventuellt cancerframkallande”