EXKLUSIVT: Klimatpolitisk pinnjakt bakom förbud mot majbrasor

Det är politisk pinnjakt som ligger bakom regeringens beslut att förbjuda majbrasor. Det kan Samnytt berätta idag. Syftet med de nya reglerna är att nå EU:s klimatpolitiska mål.

Nyheten om att regeringen förbjuder förbränning av park- och trädgårdsavfall har slagit ned som en bomb under april månad. Inte minst då förbudet hotar Valborgsfiranden runt om i landet.

Företrädare för regeringen har skyllt på såväl EU som på Naturvårdsverket – som är ansvarig myndighet. Något som kritiserats då det är regeringen – ingen annan – som utfärdat förordningen med det nya förbudet.

LÄS ÄVEN: Regeringen – ingen annan – bakom förbud mot majbrasor

Måste öka återvinningen

Politiker och andra makthavare pekar och lägger skulden på varandra. Men varför de nya reglerna överhuvudtaget införts tycks nästan ingen diskutera. Samnytt har därför grävt djupare i frågan.

Vi har pratat med Erika Nygren, som är enhetschef på avfalls- och kemikalieenheten på Naturvårdsverket. Hon är ytterst ansvarig tjänsteman när det nya förbudet införs.

– Det finns ett mål som medlemsländerna är skyldiga att nå om en materialåtervinning på 55 procent för kommunalt avfall till 2025, förklarar hon för Samnytt.

– Då måste man vidta olika styrmedel för att kunna nå det målet. I Sverige idag ligger vi bara på 40 procent jämfört med det målet, så vi har en bra bit kvar.

Sverige har mindre än ett år på sig för att öka materialåtervinningen i landets kommuner med hela femton procentenheter för att nå EU:s krav. En nästintill omöjlig uppgift.

Klimatpolitisk pinnjakt

Ett sätt för att snabbt försöka nå målet är därför att tvinga ägarna av landets nästan två miljoner småhus att samla ihop grenar, kvistar och löv på sina tomter för att ”materialåtervinna” dem på närmaste återvinningsstation.

– Trädgårdsavfallet kan antingen komposteras på tomten, eller så kan man lämna det till återvinningscentralen. De flisar och komposterar sedan. Det finns även anläggningar där man med pyrolys gör biokol, berättar Erika Nygren och fortsätter sedan:

– Det är i första hand kompostering och rötning som är aktuellt när det gäller bioavfall. Det räknas som materialåtervinning.

Upplägget kan liknas vid en klimatpolitisk pinnjakt, där politikerna hoppas nå de 55 procenten. Pinnar och grenar som körs till återvinningsstationen räknas som ”materialåtervunna” när statistiken ska redovisas för kollegerna i Bryssel. Vilket är viktigt för den så kallade avhallshierarkin.

– Det finns en avfallshierarki, och då ska man hellre materialåtervinna än förbränna, säger Erika Nygren.