EU hotar tysta Ungern om landet säger nej till 600 miljarder skattekronor till Ukrainas krigskassa

Bryssel kan komma att stänga ute Ungerns premiärminister Viktor Orban när EU-ländernas ledare träffas i nästa vecka för att besluta att förstärka Ukrainas krigskassa med ytterligare motsvarande 600 miljarder av EU-medborgarnas skattepengar. Utestängningshotet föranleds av att Orban är kritisk till att pengarna tas ur EU:s budget och beslutet måste vara enhälligt för att gå igenom.

Samnytt har tidigare rapporterat om planerna i Bryssel att frånta de ungerska parlamentsledamöterna deras demokratiska rösträtt. Nu hotar man med att även att stänga dörren i ansiktet på Ungerns premiärminister Viktor Orban när EU-ländernas ledare träffas på ett toppmöte nästa vecka relaterat till frågan om nya pengar till Ukrainas krigskassa.

Ungern har kontinuerligt fått vänsterliberal kritik för en lång rad inrikespolitiska beslut på grund av att man inte gillar den mer konservativa väg landet har slagit in på. Man har också blivit föremål för en rad fientliga sanktioner syftande till att tvinga Orban att rätta in sig i ledet.

Samtidigt har Fidesz-regeringen ett avsevärt större folkligt stöd än de flesta andra EU-länders regeringar och den förda politiken har också inneburit att man sluppit många av de allvarliga problem, inte minst invandringsrelaterade sådana, som många andra EU-länder brottas med.

Frostiga relationer

Vid sidan av den principiella kritiken mot att EU-budgeten dräneras på så här enorma belopp, vilket går emot all tidigare praxis, har relationerna mellan Ungern och Ukraina försämrats kraftigt efter att den ukrainske presidenten Volodomyr Zelenskyj i maj förra året hotade med krigshandlingar mot Ungern i form av att spränga sönder landets oljeledningar.

Men det anses otänkbart att Ungern skulle få rösta på något annat sätt än övriga EU-länder i den kontroversiella frågan om att ge Ukraina ytterligare hundratals miljarder av skattebetalarnas pengar i förnyad krigskassa. Men planerar därför att runda de demokratiska spelreglerna genom att – återigen – åberopa den så kallade artikel 7.

Artikeln är inte avsedd för att missbrukas på det här sättet men man har tidigare fått stöd för en friare tolkning av den just mot Ungern, bland annat för att frysa inne EU-pengar som Ungern har rätt till. Bedömningen är därför att det kommer att gå vägen även denna gång. Frågan är då vad svaret från Ungern blir. Men säkert är det inte på grund av att andra EU-länder befarar att det kan utvecklas en praxis där även de kan bli föremål för ett artikel 7-förfarande om de skulle sätta sig på tvären i någon fråga.

Lämnat en öppning att ompröva veto

Orban har lämnat en öppning om att ompröva sitt veto, men bara om EU först omprövar sitt beslut att frånta ladet de EU-pengar man har rätt till. Saker och ting måste ske i rätt ordning menar han. Några signaler om att Ungern ska få sina frysta pengar har emellertid i skrivande stund inte kommit.

Även i USA pågår en intensiv debatt om att godkänna nya jättesummor med skattepengar till Ukraina. Från EU:s sida vill man nu påverka den diskussionen i riktning mot ett ja, genom att visa att man gått före och klubbat de europeiska pengarna. Om EU-pengarna till Ukraina stoppas ökar sannolikheten för att det blir ett nej även från USA.

Bråttom – befarar återkomst för Trump

Från vänsterliberalt håll menar man också att det hastar. Alla beslut om nya pengar till den ukrainska krigskassan vill man ska vara klubbade och pengarna ivägskickade innan det amerikanska presidentvalet senare i år. Man befarar att Donald Trump kan komma tillbaka till Vita huset och pekar ut honom som ”putinist”.

Det har även Orban fått heta. Innan invasionen av Ukraina hade Ungern i likhet med flera andra östeuropeiska länder relativt goda förbindelser med Ryssland. De är sämre nu eftersom man fördömt invasionen. Risken som kritiker till artikel 7-förfarandet påtalar är att det kan få effekten att man driver Ungern längre bort från EU och närmare Ryssland igen.

I de leden förordar man en mjukare taktik med övertalning snarare än hot. Men några löften om att frisläppa Ungerns EU-pengar som landet krävt, har alltså inte gjorts.

Oro att pressa Ungern närmare Ryssland

I vänsterliberala led finns också en oro för att Ungern inte ska stå lika ensamt som man gjort idag i sin konservativa politik som föranlett de förbistrade relationerna till Bryssel och ett antal medlemsländer. Man har visserligen nyligen förlorat en bundsförvant i Polen där konservativa Lag och rättvisas fick respass i valet och den tidigare EU-toppolitikern Donald Tusk nu bildat en mer vänsterliberal regering och företagit omfattande utrensningar av oliktänkande.

Men man kan i gengäld eventuellt påräkna nya bundsförvanter i Italien och Nederländerna där valresultaten gått i motsatt riktning och nationsvänliga Giorgia Meloni bildat regering, respektive likatänkande Geert Wilders parti gått kraftigt framåt. Det finns också andra icke-konservativa regeringar som börjat ledsna på att ha bottenfrusna relationer med Ungern.

Det gäller bland annat den franska. Och om Marine Le Pen vinner ett kommande presidentval, vilket många bedömare inte håller för uteslutet, skulle Frankrike bli en ännu starkare bundsförvant till Orban.

Ungersk migrationspolitik inte längre ”högerextrem”

Den restriktiva migrationspolitik som Ungern länge har fört och fått omfattande och hård kritik för som ”högerextrem”, har på senare år börjat anammas av en rad länder som börjat inse att massinvandringspolitiken inte fungerat. Sverige är ett av dessa länder. Det har därför blivit tilltagande svårare att måla upp en ondskefull bild av Ungern och dess konservativa regering.

Ungern kan också påräkna framgångar för konservativa partier från flera länder i det stundande EU-parlamentsvalet. Den vänsterliberala dominansen kan vara på väg att brytas. Det skulle göra det svårare än idag att isolera Orban i frågor som den nu aktuella om krigsmiljarder till Ukraina.

LÄS MER: Ungern kan förlora all rösträtt i EU