Estland undersöker M/S Estonia på egen hand

Sedan dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” bekräftat att fartyget har ett hål i sidan, något som tidigare ofta ansetts vara en konspirationsteori, har krav på en ny utredning rests från flera håll. En av de drivande bakom kravet är Estlands premiärminister Jüri Ratas. Det rapporterar det estniska public service-bolaget EER News.

LÄS MER: Dokumentär avslöjar: Fyra meter stort hål i Estonia – avfärdades tidigare som konspirationsteori

Svenskt rättsväsende samt Haverikommissionen menar att det är omöjligt att göra nya efterforskningar vid vraket då det skulle bryta mot ”lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia”. Lagen tillämpas nu på teamet bakom dokumentärfilmen, där flera medlemmar har åtalats, bland andra filmens regissör Henrik Evertsson.

– Jag kallades till polisförhör i början av året. Jag blev topsad och utfrågad. Det var en ny upplevelse, säger Henrik Evertsson till Expressen.

När Evertsson och hans filmteam gick i hamn i Tyskland efter att ha filmat vid vraket stod tysk polis och väntade vid kajen. De försökte beslagta hans ännu opublicerade material, på order av svensk åklagare. Evertsson menar att teamet aldrig brutit mot gravfriden, då materialet filmades av en dykrobot och inte av en mänsklig dykare.

Arbetet redan i full gång

Trots att lagen om gravfrid är stiftad gemensamt mellan Estland, Sverige och Finland verkar Estland se annorlunda på rättsläget och vill hellre veta än gissa vad som gjorde att fartyget sjönk. Den första oktober beslutade Estlands regering att förbereda nya undersökningar och arbetet är redan i full gång, denna gång till synes utan svensk inblandning, i kontrast till att statsminister Stefan Löfven efter avslöjandet utlovade dykningar om så erfordras för att utreda det nya fyndet.

– Det är oerhört viktigt att den nya utredningen är oberoende, transparent och pålitlig, sa Estlands premiärminister Jüri Ratas till EER News.

Att bärga Estonia beräknas kosta över 1 miljard kronor. Estlands inrikesminister Mart Helme säger att det är för mycket för Estlands ekonomi och talar istället om att skicka dykare eller robotar till vraket, vilket skulle vara betydligt billigare. Marge Kothla, chef för estniska gränspolisens marina avdelning, menar att myndigheten har de resurser som krävs.

– Vi kan använda ekolod för att skanna havsbotten och få en första bild av närområdet. Sedan kan vi använda en undervattensrobot. Estland ligger på 80-85 meters djup, säger Kothla till EER News.

Ska genomföras och redovisas öppet

Estlands regering har beslutat om tre punkter som ska ledsaga den nya utredningen:

• Utredningen ska genomföras och redovisas öppet med allmänhetens och mediers insyn.
• Överlevande och släktingar till de 852 dödsoffren ska ges möjlighet att involveras under alla skeenden i utredningen.
• Den privata sektorn, inklusive internationella bolag, ska involveras.

Magnus Kurm, estnisk före detta statsåklagare och chef för regeringens utredningskommitté som undersökte vraket av Estonia 2005-2009, hävdar i en intervju med estnisk TV att fartyget troligen sjönk efter en kollision med en svensk ubåt, något som förnekas av den officiella utredningen.

Militärtransport ombord

Överlevande har vittnat om att det fanns en militärtransport ombord under katastrofnatten, något som svenska försvaret förnekar. I dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt”  berättar överlevaren Sara Hedrenius att hon såg grönmålade militära fordon köra ombord strax före avresan och att fordonen eskorterades av ”tre, fyra motorcyklar”.

I dokumentären hävdar även en brittisk grävande journalist att underrättelsetjänster i Sverige, Estland och Storbritannien samarbetade med att  smuggla militärutrustning från Ryssland på Estonia – och att Ryssland varnat dem för att fortsätta verksamheten.

Estonia sjönk natten den 28 september 1994 på väg från Tallinn till Stockholm. Det är den största katastrofen under fredstid i Östersjön och 852 människor från 17 länder dog. 552 svenskar var ombord på båten, endast 51 överlevde.