Energikris i Tyskland: Från kärnkraftsavveckling till brunkol och gaspanik

Tyskland står inför en gigantisk utmaning för att säkra sin elförsörjning. Efter att de gröna drivit igenom en total nedläggning av kärnkraften – med föreställningen att bortfallet skulle täckas av rysk gas via Nord Stream – står landet nu inför en verklighet där man tvingas bygga tiotals nya gaskraftverk och elda brunkol för att hålla ljusen tända.

En ny rapport från den tyska energimyndigheten Bundesnetzagentur (BNetzA) slår fast att landet behöver 35,5 gigawatt ny styrbar kraft fram till 2035 – motsvarande 71 stora gaskraftverk. Det handlar om investeringar på motsvarande tusentals miljarder kronor.

I tidigare uppskattningar talades det om 21 gigawatt, men eftersom utbyggnaden av vind- och solkraft släpar efter och lagringslösningar saknas, måste planerbar produktion byggas i mycket större skala. Myndigheten varnar dessutom för att det annars kan uppstå situationer där elmarknaden inte klarar att möta efterfrågan.

Grönas politik orsaken – men kritiserar ändå

Trots att det som sker är resultatet av tidigare grön politik och att den nuvarande CDU-ministern Katherina Reiche i praktiken fortsätter sin gröna företrädares linje att försöka få EU-stöd för nya gaskraftverk, möter hon nu hård kritik från miljöorganisationer och gröna politiker. De talar om en kommande ”höst av klimatsmotstånd” och menar att politiken ”bränner vår framtid”.

Men BNetzA avfärdar förhoppningar om att batterier eller flexibel elanvändning kan ersätta behovet av styrbar produktion. Att exempelvis ladda upp elbilsbatterier och dra ned industriproduktion räcker inte – särskilt inte under längre vinterperioder utan sol och vind.

Från exportör till importör – och tillbaka till brunkol

Sedan kärnkraften stängdes i april 2023 har Tyskland flera vintrar i rad tvingats starta upp brunkolskraftverk för att klara elbehovet.

– Det är förskräckligt, men resultatet av en usel tysk politik där man väljer att stänga ned fossilfri kärnkraft och förlita sig på energikällor som bara levererar under rätt väderförutsättningar. När det inte blåser och solen inte lyser får man då ta till vad som finns, och i Tysklands fall är det brunkol”, sade Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik.

LÄS ÄVEN: Efter nedlagda kärnkraften – Tyskland eldar brunkol

Kolkraften stod för nästan hälften av elproduktionen den senaste månaden, och landet har gått från att vara Europas största el-exportör 2017 till att i år importera cirka 13 TWh – motsvarande mer än halva Sveriges årskonsumtion.

Fossila utsläpp skjuter i höjden

Resultatet av kärnkraftsavvecklingen är att Tyskland i dag har omkring 15 gånger högre utsläpp i elsektorn än grannlandet Frankrike, som satsar på att bygga sex nya reaktorer och livstidsförlänga sina 56 befintliga.

Ironiskt nog importerar Tyskland en stor del av sin el från just fransk kärnkraft när vinden mojnar – något som sällan lyfts i den tyska debatten.

Den tyska energipolitiken befinner sig i en återvändsgränd. Kärnkraften är borta, rysk gas är politiskt omöjlig och de förnybara källorna levererar inte tillräckligt. Resultatet är en kombination av ökade utsläpp, dyr el och en massiv satsning på nya gaskraftverk som ska byggas – om investerare går att hitta, vilket är högst osäkert.