Ekonom ger Svantesson och Thedéen bakläxa: Inflation och räntor inte på väg ned

Enligt finansminister Elisabeth Svantesson och riksbankschef Erik Thedéen är den skenande inflationen nu på väg att inte bara hejda sig utan också vända nedåt och med dem också styr- och bolåneräntor. Det är önsketänkande menar ekonomen Jonas A Eriksson som tvärtom tror på minst status quo men även varnar för kraftigt ökade räntor för att hålla inflationen i schack.

Jonas A Eriksson jämför den svenska regeringens ”inflationsjubel” med vad som hände i USA på 1970-talet när man ropade hej för tidigt, tog ut segern i förskott och sänkte räntorna med en rejäl rekyl som följd. Beskedet att bolånetagarna och ”marknaden” nu ska ställa in sig på på fortsatta räntesänkningar och goda tider på bostadsmarknaden kan komma att straffa sig, menar han.

Man bör enligt Eriksson inte ta för givet att de rörliga bolåneräntorna ska gå ner. Han anser vidare att man bör betrakta andra profilerade ekonomers godkännande av hur Riksbanken skött sitt penningpolitiska uppdrag under 2023 som inlämnats till finansutskottet med hälsosam skepsis.

Överdriven optimism

Överlag kännetecknas prognoserna av optimism och att inflationen inom kort kommer att vara på de 2 procent som anses vara idealet. Och för att inflationen sedan inte ska rasa vidare nedåt under den magiska gränsen rekommenderas ytterligare substantiella räntesänkningar under innevarande år.

Svenska bedömare sticker också ut i sin stora tillförsikt om en snar framtid med lagom inflation och låga bolåneräntor efter de senaste årens inflations- och räntekaos. I många andra EU-länder är tongångarna mer försiktiga. Visa av erfarenheten vill man inte bidra till falska förhoppningar.

”Skrämmande likheter”

Eriksson ser emellertid ”skrämmande likheter” med 1970-talets USA där inflationen stack i väg och centralbanken Federal Reserve först höjde styrräntorna som motåtgärd men sedan snabbt sänkte dem igen i föreställningen om att man fått situationen under kontroll.

Det visade sig vara ett fatalt misstag. Efter att Men det var den inte. Efter att initialt ha halverats från 12 till 6 procent rusade den sedan iväg uppåt igen med en toppnotering på hela 15 procent. Det ledde i sin tur till ett ”stålbad” där styrräntorna måste höjas till nära 20 procent för att få bukt med situationen.

Det var heller inte åtgärder utan andra negativa konsekvenser. Arbetslösheten steg och den ekonomiska tillväxten sjönk. Arbetare samlades i stora protestmanifestationer och vid ett tillfälle eldades en docka föreställande centralbankschefen upp framför Federal Reserves huvudkontor i Washington DC.

Snabba räntesänkningar kan straffa sig

Enligt Eriksson är situationen i Sverige idag och i USA då så likartad att beslutsfattarna borde lära läxan och besinna sig när det gäller (för) snabba räntesänkningar – risken är annars stor att inflationen inte alls kommer att fortsätta ner på det sätt som de optimistiska bedömarna förutspår, utan i stället vända uppåt till nya toppnivåer.

Eriksson radar upp en lång rad faktorer som kan bidra till högre i stället för den utlovade lägre inflationen; osäkert geopolitiskt läge, kostsam klimatomställning, demografiska förändringar, låg produktivitet, svag kronkurs med mera. Läget är sammantaget ett annat idag, menar han, jämfört med föregående decennier när principerna för framtidsprognoser stadfästes. Tar man inte med dessa förändringar i beräkningen kan förutsägelserna blir grovt felaktiga.

Rekommendationen är att bolånetagarna inte tar sig vatten över huvudet i tron att räntekostnaderna inom kort kommer att sjunka kraftigt. Man bör åtminstone ta höjd för nuvarande nivåer under överskådlig framtid och helst också för att räntorna kan komma att stiga.