Du med och betalar när 130 miljarder satsas på ”grönt stål”

Över 130 miljarder kronor har satsats på fabriker för ”grönt stål” i Sverige. Efter Northvolts konkurs under veckan växer oron för att det handlar om ännu fler luftslott.

Det är 2020 som företaget H2 Green Steel grundas. Det uttalade målet är byggandet av ”världens första storskaliga gröna stålverk” utanför Boden i norra Sverige.

Skattepengar till dylika projekt finns i överflöd genom olika fonder och satsningar. Industriklivet, Klimatklivet, Svensk Exportkredit (SEK), Europeiska Investeringsbanken och EU-kommissionens Innovationsfonden är några av de offentligfinansierade aktörer som är med och satsar pengar.

I början av 2024 har H2 Green Steel lyckats skrapa ihop hisnande 75 miljarder kronor för att finansiera den nya fabrik som ska vara med och rädda världen från klimatet. Ännu fler miljarder tillkommer under året.

Storslagna planer

I ett pressmeddelande från februari 2021 berättar H2 Green Steel, eller H2GS som de också kallar sig, att produktionen i det planerade stålverket kommer att skalas upp successivt och nå full kapacitet år 2030.

Då, alltså knappt nio år senare, ska anläggningen producera fem miljoner ton grönt stål per år, heter det. Ett minst sagt ambitiöst mål. Det är nämligen mer stål än den statliga ståljätten SSAB producerar i dagsläget.

Men svenskarna ska inte behöva vänta så länge på det gröna underverket. Produktionen kommer nämligen vara igång redan 2024, och producera mer stål än SSAB:s Luleåverk redan 2026, lovas det.

Än så länge har emellertid inte produktionen kommit igång. Stålverket är inte färdigbyggt än. Det senaste budet är att produktionen kommer vara igång under 2026.

80 miljarder upp i rök?

I höstas bytte H2GS namn till Stegra och om två veckor kommer företaget få en ny vd.

Bakom Stegra står Vargas holding med Carl-Erik Lagercrantz och Harald Mix. Det är samma personer som stod bakom batteritillverkaren Northvolt, vilken under veckan begärde sig själv i konkurs.

Och efter att batterijätten tagit ned skylten, enligt vissa den största konkursen i Sveriges moderna historia, växer farhågorna för att även Stegra är ett luftslott. Att pengar satsas på en fantasifull teknik för stålproduktion som inte fungerar i praktiken.

I sådana fall handlar det om omkring 80 miljarder kronor, varav en stor andel utgörs av offentliga medel, som riskerar gå upp i rök.

Projektet Hybrit

Stegra är emellertid inte ensamt om att lova guld och grönt stål. De statliga företagen SSAB, LKAB och Vattenfall driver sedan 2017 det konkurrerande projektet Hybrit som har exakt samma ambition.

Förra året beslutade SSAB:s styrelse att avsätta 52 miljarder kronor för byggandet av ett nytt grönt stålverk i Luleå som bygger på samma teknik. Dessutom har Energimyndighetens ”Industriklivet” satsat 3,1 miljarder på just den fabrikssatsningen.

Totalt handlar det alltså om över 130 miljarder svenska kronor som hittills spenderats på byggandet av stålverk som påstås producera ”grönt stål”. En stor andel av de pengarna är statliga medel, antingen skattepengar eller investeringar från statliga företag. Andra miljarder kommer från kommersiella banker eller kreditgivare, i vissa fall med garantier från Riksgälden.

– Vid en default eller konkurs så ersätter vi långivarna med åttio procent. Sedan tar vi över deras fordran på bolaget, förklarar Riksgäldens presschef Mats Lilja upplägget för Samnytt.

Samnytt har sökt Stegra.