Samnytt har nått 30 000 artiklar! Många läser oss men få stöttar. Hjälp tidningen växa – klicka här.
Ekeroth: ”It’s okay when we do it” – borde vara sossarnas slogan
Swisha ditt stöd till: 123 083 3350
Insamlat i SEPTEMBER: 16 procent
Utrikes
31 december 2017
kl. 15.37
0
➤ Israels infrastrukturminister Yisrael Katz (Likud) driver på för grävandet av en järnvägstunnel under Jerusalems gamla stad. Slutstationen ska enligt dessa planer byggas vid den västra muren, även kallad ”klagomuren”, och uppkallas efter USA:s president Donald Trump.
Planerna på bygget befinner sig än så länge i ett inledningsskede och innefattar en spårdragning under jord på cirka 3 kilometer med två underjordiska tågstationer, varav den ena alltså nu föreslås få namn efter Donald Trump. Bygget är tänkt att utgöra en förlängning av det snabbspår som inom kort står klart och förbinder Jerusalem med Tel Aviv. Tanken är att underlätta för alla de troende judar som besöker västra muren för att be.
Att tågsträckans slutstation föreslås bära den amerikanske presidentens namn beror på att Trump efter decennier av förhalanden, tog tag i och verkställde det beslut att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad som fattats för länge sedan men som ingen politisk ledare i USA tidigare haft det politiska kuraget att effektuera. Katz har i ett officiellt uttalande kallat Trumps beslut för ”modigt och historiskt”.
Enligt Infrastrukturministeriets talesperson Avner Ovadia kommer projektet att totalt kosta motsvarande cirka 6 miljarder kronor och stå klart om fyra år. Detta om planerna kan snabbehandlas så som Katz önskar. Samtal med järnvägsbolagens direktörer förs redan.
Trumps erkännande har inte tagits väl emot bland palestinier som iscensatt våldsamheter i protest. Det aktuella järnvägsbygget under den gamla staden och förslaget att uppkalla slutstationen efter Trump befaras också komma att röra upp aggressiva känslor bland palestinier och leda till anti-israeliska våldshandlingar.
Jerusalem i sin helhet har i praktiken stått under israelisk kontroll sedan 1967. Ett formellt internationellt erkännande har dock låtit vänta på sig. Palestinier gör anspråk på delar av östra Jerusalem som man menar bör fungera som huvudstad i en framtida palestinsk stat. Det är dock högst oklart om en sådan stat överhuvudtaget kommer att kunna upprättas.
USA:s bilaterala erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad tros kunna skynda på ett internationellt erkännande och flera andra länder har redan aviserat att man avser att följa USA:s exempel. Samtidigt har en resolution i FN röstats igenom som fördömer erkännanden av Jerusalem som Israels huvudstad och beslut om att flytta ambassader dit från Tel Aviv.
Även Sveriges regering ställde sig bakom den aktuella FN-resolutionen. Det skedde utan att regeringen först undersökte vad det svenska folket anser i frågan. Den rödgröna regeringen har tidigare kritiserats för sitt beslut 2014 att erkänna Palestina, som togs i strid med en parlamentarisk majoritet och enligt många också mot en majoritet av det svenska folkets vilja. Stora delar av det område som idag kallas Palestina styrs av den terrorstämplade organisationen Hamas som har Israels utplånande som slutmål.
Författare av texten
KOMMENTARSREGLER
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Den som inte följer våra kommentarsregler riskerar att bli blockerad och få sina kommentarer raderade.
3 månader
Skjutvapenvåldet kvar på hög nivå – bombdåden ökar
Haveri i vindkraftspark – rotorblad lossnade
SD-toppen i debatt: ”Inshallah”
Konstgjorda sötningsmedel kan orsaka cancer, ge hjärtinfarkt – och göra dig dement
Drev och anklagelser när politiker lyfter etisk abortdiskussion
Trump till EU: Inför 100-procentiga tullar mot Kina och Indien – vill pressa Ryssland att avsluta kriget
Orbán varnar: EU försöker dra oss in i skuldunion – precis som när USA skapades”
Tommy Robinson: Miljoner protesterar mot massinvandringen
Expressen-profil förminskade mordet på Charlie Kirk – ”Bara ett dumt skämt”
”Jag kan bli dödad i morgon här i Sverige” – Luai Ahmed om hoten, exilen och hoppet som försvann