Domstolsverket storsatsar på ”genuspromenader”

Domstolarna går på knäna i en kombination av resursbrist och skenande gängkriminalitet. På Domstolsverket ser man emellertid ett annat problem som mer angeläget att adressera: inte alla medarbetare på domstolarna känner sig ”inkluderade och trygga” ur ett genusperspektiv.

I Domstolsverkets lokaler i Jönköping arrangerades nyligen en så kallad genuspromenad. Det är inte utan stolthet som man basunerar ut det på plattformar som Linkedin och Facebook.

”Alla ska känna sig inkluderade och trygga”

Genuspromenader är en aktivitet som ”samordningsgruppen för jämställdhet” på Domstolsverket tagit fram som ett nytt verktyg inom ramen för ”utvecklingsprogrammet för jämställdhetsintegrering i myndigheter” där också en rad andra myndigheter ingår. Syftet uppges vara att ”utvärdera hur jämställda arbetsplatsens inre och yttre miljöer är”.

LÄS ÄVEN: SD-nämndeman sparkas från domstol – kampanjade för sitt parti i sociala medier

– Det bottnar i att alla ska känna sig inkluderade och trygga i lokalerna. Därför gör vi genuspromenaden för att upptäcka aspekter där medarbetarna riskerar att inte känna sig inkluderade eller trygga och ta reda på vad vi kan göra åt det, förklarar Alexander Pavlica, som titulerar sig HR-specialist och är en av initiativtagarna till genuspromenerandet.

På bilden ovan syns de pionjärer som genuspromenerat genom Domstolsverkets lokaler. De är från vänster: Erika Lilja, kommunikatör, Anneli Linder, verksamhetsutvecklare, Charlotta Engdahl, controller, Alexander Pavlica, HR-specialist, och Jesper Persson, systemutvecklare.

Får beröm av kollegor

I kommentarsfältet på Linkedin får man ryggdunkar från bland annat anställda på Uddevalla tingsrätt, där man samtidigt stoltserar med att redan för halvannat år sedan genomförde något liknande. Kärt barn har många namn och då kallade man initiativet för ”tillgänglighetspromenad med jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv”.

Första spadtaget togs 2018

Bakgrunden till de här promenaderna har emellertid ytterligare några år på nacken. Redan 2018 tog ett antal svenska domstolar med Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren i spetsen ett samfällt grepp för ”öka medvetenheten kring jämställdhetsfrågor”. Det man såg som särskilt angeläget var ”synliggörande av normer och härskartekniker samt själva domstolsbyggnadens utformning” ur ett genusperspektiv.

LÄS ÄVEN: Hovrättschefen vägrar svara om Hilda-kopplingarna

En fjäder i hatten sågs det som när man samma år lyckades övertala dåvarande jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) att delta i en genusorienterad husesyn genom domstolarna i Värmland. Att man gjort något rätt och viktigt förstod man också när ministern sedan slog fast att ”man kan se en bedövande mansdominans i domstolens historia”.

För många porträtt av män

Det konstaterades då att kvinnor som arbetar i domstolsbyggnaderna kan ”känna sig otrygga”, bland annat av att där hänger så många porträtt av män som genom historien haft framskjutna befattningar på domstolarna. För att öka tryggheten ur ett genusperspektiv beslöts att alla sådana tavlor ska förses med upplysningstexter om att det ser annorlunda ut med könsfördelningen idag.

LÄS ÄVEN: Nya rikspolischefen medlem i Expo-knutet nätverk

Efter tre års intensivt arbete ansåg man sig 2021 redo att sjösätta projektet med genuspromenader på bredare front. Lokalt lade man sedan ned ytterligare några år på att förbereda sig. Hur mycket initiativet sammanlagt har kostat och kommer att kosta skattebetalarna framgår inte.

LÄS ÄVEN: Här är medlemmarna i Expo-knutna maktnätverket Hilda