Domstol: Tillåtet för arbetsgivare att diskriminera ovaccinerade

Tre kvinnliga undersköterskor anställda av Aleris stängdes ute från sina jobb när arbetsgivaren tagit reda på att de inte vaccinerat sig mot covid. Någon lön under avstängningen fick de inte. Tilltaget gick till domstol som nu går på Aleris linje: Arbetsgivare har rätt att bestämma vad personalen ska spruta in i kroppen.

Privata men skattefinansierade Aleris Närsjukvård i Stockholm stängde då covid-hysterin grasserade som värst av ett flertal anställda utan lön som gjort valet att inte ta de riskabla snabbframtagna vaccinerna som befunnits ha allvarliga biverkningar.

De anställda, tre kvinnliga undersköterskor, gick till Arbetsdomstolen som dock nu i ett senkommet beslut slår fast att diskriminering av ovaccinerade är tillåtet enligt deras tolkning av svensk arbetsrättslagstiftning och grundlag. Kvinnorna får därmed varken skadestånd eller kompensation för innehållen lön.

Långsökt tolkning av förfogandevillkor

I Aleris anställningsavtal står inget om att företaget har rätt att bestämma vad de anställda ska spruta in i sina kroppar. Men med en långsökt tolkning av kravet på att en anställd ska stå till arbetsgivarens förfogande menade man att de i personalen som valt att inte ta de kontroversiella sprutorna, skulle anses ha brutit mot det villkoret.

De anställda menade att detta var en orimlig tolkning av förfogandevillkoret och att man diskriminerats och stängts av utan lön i strid med både anställningsavtal och svensk arbetsrättslagstiftning. Man var övertygade om att få rätt i Arbetsdomstolen men så blir det inte.

LÄS ÄVEN: Domstol slår fast: vaccinationstvång tillåtet i Sverige

Dröjt ett och ett halvt år med beslut

När nu Arbetsdomstolen nästan ett och ett halvt år senare fattat beslut i ärendet går man i stället på arbetsgivaren Aleris linje. Vårdföretaget har haft rätten och lagen på sin sida menar rättsinstansen när man införde vaccinationstvång och utan lön stängde av de som sa nej.

Om domen står sig och blir prejudicerande innebär det att arbetsgivare får en långtgående rätt att inkräkta på de anställdas fysiska integritet. Covid-vaccin i det nu aktuella fallet är bara ett av många exempel på vilka medicinska preparat som ett företag skulle kunna komma att tvinga sina anställda att ta.

Kan bli prejudicerande

Arbetsdomstolen klargör att domen inte inskränker sig till de undersköterskor som här har gjort rättssak av avstängningarna, utan är tillämplig på alla privatanställda yrkesgrupper. Mindre klart är i vilka situationer den här sortens åtgärder från en arbetsgivare ska vara tillåtna, generellt, under pågående panedmi eller andra omständigheter.

Med domen skapas en kvalitativ skillnad mellan privat och offentligt anställda. Den som är direkt anställd av exempelvis landstinget eller kommunen kan inte stängas av på det här sättet. Den som arbetar åt en privat aktör som Aleris får genom domen ett sämre anställningsskydd – att Aleris finansieras via skattsedeln saknar betydelse.

Jämställer tvångsvaccinering med drogtest

Arbetsdomstolen har i sitt resonemang hänvisat till ett tidigare fall där det ifrågasatts om företag i Sverige har rätt att begära drogtest av anställda som kan misstänkas vara missbrukare. Man jämställer det med integritetskränkningen att tvinga anställda att spruta in främmande ämnen i kroppen.

De diskriminerades försvarsadvokat Anne Alfredson riktar kritik mot hur domstolen resonerat här och menar att en kontrollåtgärd som drogtest och en vaccination är två vitt skilda saker att tvinga sina anställda till.

– Att kissa i en burk är en sak. I vårt mål har man sagt till arbetstagaren att de måste vaccinera sig. Det är ett sorts medicinskt ingrepp som arbetsgivaren kräver, säger hon i en kommentar till Läkartidningen.

Undersköterskorna har i skrivande stund inte bestämt om man ska driva ärendet vidare till Europadomstolen.