Bilister kan tvingas betala skatt för varje körd kilometer

Efter påtryckningar från Miljöpartiet har den nytillträdda jök-regeringen aviserat att bilar som drivs med bensin och diesel ska förbjudas om tio år. Eftersom det mesta av drivmedelspriset utgörs av skatt innebär det att man nu måste se sig om efter nya sätt att straffbeskatta bilisterna. Det förslag som tros vinna gehör hos politikerna är en kilometerskatt.

Hur staten ska få in skattepengar från bilisterna när dessa tvingats över till att köra elbil är en fråga som just nu dryftas inom ramen för ett forskningsprojekt på IVL Svenska Miljöinstitutet medelst inte närmare förklarade metoden ”ekonometrisk modellering”. Organisationen har staten som största delägare och en grön hållbarhetspolicy med den något kryptiska målsättningen att ”omvandla linjära processer till en cirkulär ekonomi”.

Det är flera miljarder i skatt som staten befarar att man kommer att gå miste om när förbudet mot bensin- och dieselbilar träder i kraft. Eftersom man tvingar bilisterna genom lagstiftning kan man frångå principen om att med ekonomiska incitament göra miljöskadliga aktiviteter dyrare och miljövänliga dito billigare. I stället kan staten koncentrera sig helt på att kompensera sig för det befarade bortfallet i skatteintäkter från bilisterna.

Den lösning som politiskt inflytelserika IVL Svenska Miljöinstitutet förslår är att straffbeskatta bilisterna per körd kilometer. Redan idag registrerar staten i samband med den årliga fordonskontrollen hur många kilometer du har kört varje år men om en kilometerskatt införs kan det bli fråga om en mer ingående redovisning av exakt hur du kört varje månad, vecka eller dag.

Det är enorma mängder energi som ska flyttas över från fossila bränslen till elnätet om hela Sveriges bilpark ska ställas om till eldrift. Det framgår inte hur den redan idag underdimensionerade infrastrukturen ska klara att hantera detta kraftuttag eller hinna byggas ut till erforderlig kapacitet inom en tioårsperiod.

Fossilfria kärnkraftverk planeras dessutom läggas ned. Hur bortfallet från den elektriciteten ska ersättas är en ekvation som beslutsfattarna brottas med att lösa redan utan utfasningen av förbränningsmotordrivna bilar som en faktor. Det har talats om att Sverige kommer tvingas köpa el från utlandet producerade i kolkraftverk, vilket i så fall skulle upphäva en stor del av miljönyttan med eldrivna bilar.

Med ökad elförbrukning från elbilar kommer statens intäkter från elen också att öka. Elen är en i likhet med bensin och diesel högbeskattad vara där drygt 40 öre av 1,50 kronor är energiskatt och 25 procent moms. Moms tas även ut på energiskatten, vilket ökar den procentuella andelen av elpriset som är skatt ytterligare. Det framgår inte om några beräkningar har gjorts på differensen mellan bortfallet av skatteintäkter på fossila drivmedel och ökningen av skatteintäkter på el.

Landets bilister är idag en hårt beskattad grupp som på senare tid fått se bilskatten, försäkringspremien, bensin- och dieselskatten, trängselskatten och boendeparkeringen höjas. Från grönt politiskt håll hävdas att dessa fördyringar ska förmå bilisterna att ställa bilen och i stället resa med kollektivtrafik. Det finns emellertid inga kollektivtrafiklösningar som skulle klara en sådan ökad belastning av resenärer varför den hårda beskattningen av många i stället betraktas som en form av bestraffning. På många håll i landet är kollektivtrafik inte heller tillgänglig som ett alternativ till bilen.