Försvaret: Både minskad och ökad hotbild med Nato

Sveriges anslutning till Nato har saluförts med att det skulle minska risken för en attack från Ryssland. En delvis hemligstämplad promemoria från ÖB till regeringen bekräftar dock vad många befarat – att krigsrisken tvärtom kan komma att öka. Det finns heller inga garantier för att Sverige får någon hjälp vid ett ryskt angrepp.

Under förutsättning att Nato inte trappar upp engagemanget i Ukraina till en mer direkt krigföring, stämmer påståendena om att Sverige står säkrare mot en regelrätt rysk militär invasion.

Men om Ukrainakriget eskalerar till ett storkrig mot Ryssland gäller det diametralt motsatta för svenskt vidkommande – vi dras automatiskt in i kriget där militära strider på svenskt territorium mellan Nato och Ryssland med stor sannolikhet kommer att utspelas.

Kan få klara oss själva

Det står nu också klart att militär hjälp från andra Natoländer inte är något som Sverige automatiskt kan påräkna om ryssen kommer. Det är något som man centralt i Nato ska ta ställning till. Om tillräckligt många länder anser att det gynnar militäralliansen som helhet bättre att låta Sverige klara sig självt, då blir det ingen hjälp.

I den delvis hemligstämplade promemorian står bland annat att ”Aktivering av Natos kollektiva försvar kräver politiska beslut och sannolikt även tid för omgruppering av styrkor till rätt operationsområde. Detta innebär att varje medlemsstat initialt förväntas kunna möta ett angrepp enskilt”.

Vidare skriver man att ”risken ökar för att luftangrepp mot svenskt territorium sker med fjärrstridsvapen som kryssnings- och ballistiska robotar och obemannade farkoster”. Än allvarligare hotbilder kan tänkas beskrivas i de delar av dokumentet som är överstrukna med svart.

I en intervju med SVT förklarar också viceamiral Jonas Haggren hur militärstrategiskt viktigt det svenska territoriet är för Nato i ett storkrig med Ryssland. Han påminner också om att svenska soldater kan tvingas delta i kriget vare sig vi vill eller inte. Svenska förband kan komma att kommenderas ut till Finland och Baltikum.

Fler cyberattacker och sabotage i fredstid

Men även om kriget inte kommer, öka riskerna för att Sverige utsätts för andra typer av attacker och sabotage från Ryssland. Just nu härjar en våg av cyberattacker som slagit ut vitala delar av Sveriges IT-infrastruktur och blottat sekretessbelagda uppgifter.

Det är inte bekräftat att Ryssland ligger bakom attackerna, och landet brukar numera slentrianmässigt pekas ut utan att några bevis finns. Men det kan också vara så att Putin har orkestrerat dem och att det kan kopplas till Sveriges medlemskap i Nato.

Och oavsett hur det ligger till med just den här vågen av cyberattacker bekräftas det nu att Sverige i framtiden måste räkna med mycket av det slaget och även andra typer av sabotage från Ryssland.