Avhandling lyfter fram småföretagens betydelse för Sveriges välstånd

De många små tillverkningsföretagen i Sverige hade en central roll i att Sverige från att vara ett av Europas fattigaste länder i slutet på 1800-talet kunde gå till att bli ett av inte bara Europas utan världens rikaste på bara en handfull decennier. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet.

Avhandlingen har skrivits av Vinzent Ostermeyer. Han lyfter fram två viktiga förändringar som avgörande för att de mindre företagen kunde växa och få en avgörande betydelse för Sveriges ekonomiska tillväxt. Det ena var införandet av höga importtullar och det andra att man fick möjligheten att bolagisera. vilket öppnade dörren för investeringar i ny teknik.

Undanskymd roll i Sveriges framgångssaga

När Sveriges framgångssaga skrivits har småföretagarna getts en orättvist undanskymd roll. Det menar Vinzent Ostermeyer, mannen bakom den nysläppta avhandlingen ”Why Firms Grow : The Roles of Institutions, Trade, and Technology during Swedish Industrialization” från Lunds universitet.

Sådant som tidigare lyfts fram är reformer och tekniska innovationer inom jordbrukssektorn som ledde till ökad produktivitet, vilket i sin tur frigjorde arbetskraft från livsmedelsproduktionen till industrin som därmed kunde växa. Intäkter från export av bland annat järn och trä är också ofta nämnda faktorer, liksom statliga satsningar på järnväg och annan infrastruktur.

– Däremot har mycket lite forskning genomförts för att studera orsakerna till industrialiseringen på företagsnivå. Och de få studier som har gjorts har framför allt studerat de större industriföretagens framväxt, förklarar Vinzent Ostermeyer som ett av skälen till att han skrivit sin avhandling.

Höga importtullar och bolagisering nyckelfaktorer

Framemot slutat av 1800-talet var det stora flertalet tillverkningsföretag i Sverige fortfarande anmärkningsvärt små och ålderdomliga i tekniskt hänseende. Men sedan hände något, och enligt Ostermeyer var skyddet för de inhemska företagen genom höga importtullar och möjligheten att bolagisera verksamheten med de nya investeringsmöjligheter i modernare teknik detta medgav de två mest avgörande faktorerna.

På samma sätt som effektiviseringen av jordbruket frigjort arbetskraft för industrin frigjorde nu industrins effektivisering arbetskraft til tjänstesektorn som också kunde växa. Sammantaget ledde utvecklingen till att levnadsstandarden i Sverige kunde öka på bred front i alla samhällsklasser.

Avhandlingen kan laddas ned och läsas i sin helhet HÄR.