Asylvandrare från Finland kan få stanna i Sverige I flera år

Tusentals irakiska asylsökande med avslag i Finland planerar att korsa den svenska gränsen vid Haparanda den 5 september för att söka asyl i Sverige. Videoklippet ovan som sprids av aktionens koordinator och talesperson Nuor Dawood innehåller uppmaningar på arabiska att delta i demonstrationen. Aktionen bryter mot Dublinförordningen som styr vilka länder som är ansvariga för asylansökningar – vilket i det här fallet är Finland. Men trots detta finns det inga planer på Migrationsverket på att använda en klausul i Utlänningslagen som handlar om så kallade uppenbart ogrundade ansökningar och som möjliggör avvisning med omedelbar verkställighet.

Ingen snabbavvisning

Lisa Danling, presskommunikatör på Migrationsverket, säger i en telefonintervju för Samhällsnytt:

– Det blir en vanlig Dublinprocedur. Man kan använda snabbprocedur om det blir fråga om hemlandsprövning men om en person tidigare har ansökt om uppehållstillstånd i Finland blir det istället en prövning enligt Dublinförordningen. Jag kan inte svara på hur vi kommer att agera i det här fallet, men generellt är det just Dublinförordningen som gäller när man har sökt asyl i ett annat land.

Innebär detta att de här personerna kommer att registreras i vanlig ordning, få lämna fingeravtryck, tilldelas boendeplatser, sedan kallas till en Dublin-intervju, sedan till ett återvändandesamtal och så vidare?

– Ja, det skulle jag säga. Om det är en person som har lämnat sin ansökan i Finland så blir det ju så.

Enligt 8 kap 19 § Utlänningslagen som handlar om uppenbart ogrundade asylansökningar, finns det inga hinder för att hantera även Dublinärenden via en snabbprocedur som innebär avvisning med omedelbar verkställighet. Proceduren brukar att ta maximalt en till två månader och användes tidigare i större skala vid asylansökningar från länder på Balkan.

Kan stanna i flera år

Den standardiserade Dublinproceduren som Migrationsverket nu förespråkar tar dock minst flera månader och innebär en rad åtgärder som myndigheten är skyldig att genomföra – bland annat en så kallad Dublin-intervju där personen tillkännages en träff i Eurodac – ett europeiskt system som innehåller fingeravtryck av asylsökanden och därmed visar vilket land som är ansvarigt för handläggningen av ansökan. Under samma samtal tillfrågas personen om eventuella verkställighetshinder, släktingar i Sverige och andra omständigheter som kan leda till att Sverige tar över ansvaret för asylansökan från Finland.

Därefter kallas personen till ett nytt samtal när avvisningsbeslutet har fattats och så småningom till en rad återvändandesamtal för att motivera denne att lämna Sverige självmant tills ärendet så småningom hamnar på polisens bord. Enligt Migrationsverkets statistik tar handläggningen av ett Dublinärende i genomsnitt 200 dagar. Samtidigt finns det ingen statistik på hur många Dublinbeslut med avslag myndigheten har lyckats att verkställa.

I maj 2017 har riksdagen röstat igenom en ändring i Utlänningslagen (proposition 2016/17:150) som tillåter asylsökanden att överklaga ett avvisningsbeslut och i samband med detta yrka om inhibition av verkställigheten – det vill säga om att avbryta utvisningen och stanna kvar i landet tills en migrationsdomstol har beslutat i överklagandeärendet.

Överklagandeproceduren kan ta ytterligare upp till ett år på grund av att migrationsdomstolarna redan är överbelastade med asylansökningar från föregående år.  Alla riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna har ställt sig bakom denna ändring – trots sin numera återhållsamma retorik i invandringsfrågan. Ändringen började gälla den 1 juli i år.

Samhällsnytt kommer att fortsätta att bevaka asylmarschen från Finland.