Asylsökande bidrar själva till långa handläggningstider

Migrationsverket kritiseras regelbundet för långa handläggningstider i asylärenden, något som anses innebära stora psykiska påfrestningar för den asylsökande. Dagens Juridik avslöjar dock nu att den asylsökande själv inte sällan bidrar till att ärendena drar ut på tiden, bland annat genom att kräva vissa advokater som är fullbokade många månader framåt.

I en artikel berättar juristernas medieorgan om en man som i sin asylansökan begärt att få en särskilt advokat som offentligt biträde. Advokaten skulle dock inte vara tillgänglig förrän tidigaste fyra månader senare. Migrationsverket sade därför nej till mannens krav. Efter dubbla överklaganden – som ytterligare förlängt asylärendets handläggningstid – har Migrationsöverdomstolen nu beslutat att en asylsökande har rätt till den advokat denne begär, även om det innebär att handläggningstiden fördröjs med åtskilliga månader.

Mannen vände sig först till Migrationsdomstolen i Göteborg som dock gick på Migrationsverkets linje och avslog överklagandet. En fördröjning med så mycket som fyra månader ansåg domstolen konstituera sådana ”särskilda skäl” som medger att Migrationsverket får säga nej och uppmana en asylsökande att välja en annan advokat.

Migrationsöverdomstolen, dit mannen därefter vände sig i ett andra överklagande, resonerar emellertid annorlunda. ”Det fria biträdesvalet” framhålls i beslutet som en extremt viktig rättsprincip som bara får åsidosättas om det finns mycket starka skäl.

Migrationsöverdomstolen skriver dock att det är angeläget att asylärenden avgörs inom rimlig tid. Det kan därför i och för sig finnas särskilda skäl mot att förordna en begärd advokat om detta innebär att handläggningstiden fördröjs med ”en avsevärd tid”. Fyra månader är dock enligt Migrationsöverdomstolen inte att betrakta som en sådan ”avsevärd” tidsrymd.

Andra omständigheter som väsentligt förlänger Migrationsverkets handläggningstider är att den absoluta majoriteten asylsökande saknar ID-handlingar, varför deras identitet och nationalitet måste utredas och fastställas innan ärendet kan gå vidare. För personer som söker asyl som så kallade ’ensamkommande flyktingbarn’ måste ofta även åldern kontrolleras genom medicinsk åldersbestämning, något som förlänger handläggningstiden ytterligare.