AP-fondernas Northvolt-experiment har kostat pensionsspararna miljarder

I spåren av batteriföretaget Northvolts haveri och skandaler har kritik riktats mot såväl företagsledningen som externa aktörer som mot bättre vetande hållit experimentet om ryggen. Bland annat ifrågasätt på vilka grunder – ekonomiska eller ideologiska som AP-fonderna gick in med 6 miljarder av pensionsspararnas pengar i nu konkursmässiga Northvolt.

Det var 2019, under den rödgröna regeringen som dåvarande MP-språkröret och finansmarknadsminister Per Bolund lyckades driva igenom krav på att AP-fonderna skulle prioritera att investera ”grönt” framför att placera pengarna där de ger pensionsspararna bäst avkastning. För säkerhets skull hotade Bolund även med ingripanden som karakteriserats som ministerstyre om AP-fondernas styrelser inte gjorde som han sa.

Vilseledda andra att investera

Att den gröna blicken specifikt föll på skakiga batteriföretaget Northvolt berodde bland annat på att man anlitat konsultföretaget McKinsey som rådgivare och att där satt många med nära kopplingar till Northvolt och dess kringaktörer. När den gröna investeringsfesten är till ända har pensionsspararna förlorat 6 miljarder av sina pengar.

LÄS ÄVEN: Cheferna lämnade kraschande Northvolt med miljoner i fickorna

Att AP-fonderna på det här sättet lånade sitt goda namn åt Northvolt ledde också till att många andra valde att placera pengar där, något de ångrar idag. På AP-fonderna gör man nu vad man kan för att friskriva sig från ansvar och sopa igenom spåren efter hur investeringsbesluten togs.

Sopar igen spåren

Det sistnämnda har bland annat sajten Ledarsidorna fått erfara när man begärt ut den dokumentation som legat till grund för investeringarna i Northvolt. Trots att det för ändamålet enligt ett udda och avancerat upplägg bildades särskilda bolag, menar ledningarna för samtliga AP-fonder nu, i strid med lagar och regler för statliga myndigheter, att det inte finns några skriftliga underlag med motiveringen att ”besluten legat inom ramen för den löpande förvaltningen”.

När Ledarsidorna i stället begär ut e-postkommunikation relaterad till AP-fondernas investeringscirkus i Northvolt får man veta att e-posten är utgallrad, det vill säga raderad. Andra dokument som skulle kunna kasta ljus över hur besluten togs vägrar AP-fonderna att lämna ut med – felaktig – hänvisning till att de har skapats i de skräddarsydda bolagen och därför inte lyder under offentlighetsprincipen utan skyddas av aktiebolagssekretess.

Missade radera – svärtar i stället

Gallra e-post får myndigheter göra efter 90 dagar i ärenden som är avslutade. I pågående ärenden, som de som rör investeringarna i Northvolt får man däremot inte radera e-post på det sätt som AP-fonderna säger sig ha gjort som skäl till att neka att lämna ut de offentliga handlingarna. Ledarsidorna lyckas ändå få ut fyra e-postmeddelanden som AP-fondernas ledning missat att gallra, men i stället väljer man att sekretess-svärta stora delar av innehållet.

LÄS ÄVEN: Forskaren: “Inte förvånad om Northvolt går i konkurs”

Av det som ändå går att läsa framgår att deNorthvolt-relaterade besluten inte alls ägt rum i några AP-fonderna underlydande bolag för ändamålet utan av AP-fondernas egna investeringsansvariga och chefsjurister. De är därför offentliga handlingar som man måste lämna ut men alltså vägrar göra.

Frågetecken kring vad man har att dölja

Även SVT har stött på en kompakt mur av tystnad och vägran från AP-fonderna när man begärt ut handlingar och velat intervjua de högsta ledningspersonerna. Det är inte ett sätt som myndigheter och pensionsfonder brukar agera om man är trygg med att allt gått rätt till.

Man undrar nu därför vad AP-fonderna har att dölja i sin inblandning i härvan kring Northvolt.