Andelen ungdomar som kallar sig feminist och antirasist minskar

Politisk korrekthet är på väg att bli otrendigt bland ungdomar. Det framgår av årets undersökning från Ungdomsbarometern. En annan slutsats är att tryggheten minskar kraftigt.

I takt med att den alltmer aggressiva politiska korrektheten blivit mainstream, har det sunda förnuftet och att vara konservativ blivit det nya rebelliska. Detta är också något som nu märks av bland landets ungdomar i åldrarna 15-24, inte sällan den grupp som drabbas hårdast av politiskt korrekt dogma.

– Det är viktigt att komma ihåg att det här visar en nulägesbild över ungdomar i Sverige. Vi befinner oss i en orolig omvärld vilket gör att fokus för många unga hamnar närmre sig själv. De stora samhällsfrågorna får vänta och i stället engagerar sig unga i saker som skapar trygghet och säkrar nuet. Det kan handla om prioriteringar kring sin privatekonomi, utbildning, karriär eller sina vänner, säger Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern.

LÄS ÄVEN: Journalist valde bort man och barn – bryter ihop i tv: ”Känner mig otroligt sviken av feminismen”

2020 identifierade sig 32 procent som antirasister och 30 procent som feminister – i dag ligger andelarna på 17 respektive 23 procent.

En av dem som märkt av förändringen är 18-åriga Tuva Grahnström på Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.

– Det är många som tycker att det blivit töntigt att vara PK (politiskt korrekt). Nu hör man fler rasistskämt och antifeministiska skämt än tidigare, säger hon till DN.

Demokrati allt mindre populärt

En annan slutsats av undersökningen är att det politiska intresset minskar. Andelen unga som är intresserade av samhällspolitik har minskat från 50 procent 2018 till 38 procent 2023. Även tilltron till politikernas förmåga att hantera samhällets problem har minskat.

13 procent uppger att de tar helt eller delvis tar avstånd från påståendet ”Demokrati är i alla lägen det bästa systemet för att styra ett samhälle”. Bland unga killar är andelen som inte håller med en femtedel.

Även om de har minskat i betydelse pekar unga ut miljö- och klimatfrågor som de viktigaste.

Minskad trygghet

Samtidigt är synen på samhället och utvecklingen negativ. 2019 uppgav 71 procent att man uppfattade livet som tryggt, något som minskat till 58 procent i dag.