Analys: Därför hoppas Putin på att Kamala Harris vinner valet

I denna nyhetsanalys förklarar Samnytts Mattias Albinsson varför han tror att Vladimir Putin kan föredra Kamala Harris som president i USA istället för Donald Trump.

– Som jag sagt tidigare: Vi föredrog herr Biden. Den nuvarande presidenten. Men nu har de tagit bort honom från valkampanjen, och han har uppmanat sina anhängare att stödja Harris. Så det är vad vi kommer göra.

Det är den 5 september i år som Rysslands president Vladimir Putin kommenterar vem han hoppas ska vinna det amerikanska presidentvalet.

Uttalandet görs under konferensen Östra ekonomiska forumet i Vladivostok i ryska fjärranöstern. På konferensen närvarar delegater från länder som Kina, Vietnam, Myanmar och Malaysia. Växande ekonomier i Asien som Ryssland hoppas utöka sin handel och sitt samarbete med.

Åhörarna, liksom Putin, skrattar hjärtligt åt uttalandena. Kanske inte minst när den ryske presidenten nämner Harris ”smittsamma skratt” som skäl för att stödja henne.

Trump som Putins marionett

När videon från konferensen sprids till västvärldens medier så menar så kallade bedömare att Putin ”trollar”. Att han luras om att han stödjer Harris.

Alla tycks veta att Putin stöder Trump. Egentligen. Det ses som en självklarhet.

Bilden av Trump som ryssvänlig eller på olika sätt i maskopi med Putin är resultatet av över ett decennium av medierapportering. Trump gör sig inte populär när han 2013 kritiserar dåvarande president Barack Obamas Syrienpolitik, och det nyliga försöket att störta den syriske presidenten Bashar al Assad från makten.

Ett kuppförsök som leder till inbördeskrig, Islamiska statens framväxt och att en våg av migranter och islamistisk terror sköljer över Europa.

– Vi borde aldrig ha gjort det. Jag var emot det från dag ett. Vi har nog med problem i det här landet, säger Trump i en intervju med före detta CNN-ankaret Larry King.

Intervjun genomförs av Kings produktionsbolag Ora TV, som i sin tur säljer den vidare till numera bannlysta ryska samarbetspartnern Russia Today. Även det ett irritationsmoment i många kretsar.

Trump hävdar i samma intervju att USA och Obama blivit ”överlistat” av Putin, en statschef han flera gånger uttrycker respekt för.

När han drygt ett och ett halvt år senare tillkännager att han tänker kandidera i presidentvalet 2016, så har de etablerade medierna i stort redan cementerat bilden av Trump som Putins kandidat. En rysk marionett.

Behöver Putin ett regimskifte?

Denna fastlagda bild av Trump som Putins självklara val har emellertid svåra brister. Den bygger till stor del på idén om att den ryske presidenten behöver ett regimskifte i Washington, eftersom kriget i Ukraina påstås gå dåligt för Ryssland. Att Trump på något sätt kommer hjälpa honom.

I februari i år hävdar exempelvis Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att efter två års krigande har 180 000 ryska soldater stupat i kriget, mot endast 31 000 ukrainska soldater. Sex stupade ryssar för varje ukrainare. Zelenskyjs påstående rapporteras okritiskt vidare av ett flertal större medier i västvärlden.

Samtidigt har samma medier de senaste två åren rapporterat om de utmaningar ukrainarna har vid fronten. Hur ryssarna har ett stort övertag i artilleri, raketer och missiler. Stridsplan och bomber. Hur Ukraina börjar få brist på män att skicka till fronten. Och att motståndet mot att allt mer pengar och vapen skickas växer i västvärlden.

Den som tittar på den krigskarta som Victoria Nuland närstående The Institute for the Study of War (ISW) löpande uppdaterar kan se hur ryska trupper gör betydande framryckningar. Varje dag.

LÄS ÄVEN: Nuland: “Måste komma ihåg” att pengarna som skickas till Ukraina går till USA:s vapenindustri

Verklighetsbeskrivningarna ser inte ut att hänga ihop.

Krigshökarnas parti

Om kriget hade gått dåligt för Ryssland, så hade det kanske varit förståeligt om Putin hoppats på en annan president. Att en ny regering på andra sidan Atlanten velat göra saker annorlunda. Förhandla fram ett snabbt avslut på kriget. Någon form av förändring.

I annat fall är det inte fullt lika begripligt.

Hur gammal och senil Joe Biden än är, så är Donald Trump inte så mycket yngre. Han är 78 år gammal och leder ett parti som traditionellt varit fullt av krigshökar. Individer som kan väntas försöka få mer inflytande efter en republikansk valseger.

LÄS ÄVEN: USA-senator: Ukraina har mineraler för tusentals miljarder

USA är trots allt en republik. Presidenten samsas om makten med 535 kongressledamöter.

Omvänt tillhör Kamala Harris Demokraternas vänsterfalang. Hon är den tidigare senator som rankats ”mest vänster av alla”.

Hon tillhör samma falang av partiet som Bernie Sanders. Ni vet, han som nygift och i egenskap av borgmästare åkte till Moskva för att ”knyta band” med kommunistpolitiker där under 80-talet. Innan Berlinmuren föll.

Om man för ett ögonblick bortser från de senaste årens bisarrt propagandistiska medierapportering om och kring Trump, så framstår Kamala Harris således som ett närmast perfekt val för Putin. Han kan inte få en bättre motståndare.

Vill Putin sluta kriga?

För Rysslands del finns det ett till problem med Trump: Den republikanske kandidaten har lovat förhandla fram ett snabbt avslut på kriget i Ukraina.

Det skulle innebära att Putins kort synas, och att hans förhandlingsvillighet skärskådas. Det är inte säkert att det är något han ser fram emot.

Så länge västvärldens linje är att aldrig förhandla med Ryssland, så kan Putin låtsas vara den resonliga rösten som vill ha fred. Som vill tala om Krimhalvöns framtid. Om den ryska minoritetens status i Ukraina. Om eventuella nya gränsdragningar. Om Ukrainas framtid i Nato och EU. Och så vidare.

Den dag någon i Washington eller Bryssel faktiskt lyfter luren för samtal, så blir Putins utspel mer än bara fraser inför applåderande anhängare på olika kongresser runt om i Ryssland. Eller något han påstår när han träffar Xi Jinping, Kim Jong-un och andra gentemot Ryssland vänligt sinnade ledare.

För Putin innebär Kamala Harris status quo. Att allt fortsätter som tidigare. Och det har hittills passat den ryske presidenten ganska bra.