Kartläggning: Allt vanligare att vindkraftverk börjar brinna

Ett vindkraftverk i Sotenäs utanför Göteborg fattade på tisdagen eld. Branden spred sig okontrollerat över snurran och brinnande delar lossnade och kastades runt i luften och ned på marken. Att släcka bedömdes inte möjligt, i stället spärras området runt verket av tills elden brunnit ut. Händelsen är den senaste i en lång rad haverier av samma slag.

Enligt Björn van der Kaay, som är larm- och ledningsoperatör vid räddningstjänsten i Storgöteborg ingriper man inte utan finns bara på platsen för att hålla nyfikna på behörigt avstånd. Då verket ligger relativt avsides bedömer man risken för allmänheten som liten att träffas av brinnande vindkraftsdelar som slungas iväg.

Van der Kaay uppger till TV4 att det är verkets motor [sic] som brinner och att man från Räddningstjänstens sidan ”inte gör så mycket där just nu” så länge rotorbladen – som också fattat eld – fortsätter att snurra.

Räddningstjänstens utrustning når inte upp

Det är enligt Räddningstjänsten vindkraftverkets höjd som omöjliggör släckningsarbete och begränsar brandsoldaternas arbete till att se på och vakta. Ingen utrustning har, trots omfattande vindkraftsutbyggnad, tagits fram för att släcka bränder i vindkraftverk.

– Det är väldigt högt. Vi får spärra av runt och hålla lämpligt avstånd, förklarar Björn van der Kaay för TV4.

Bränder i vindkraftverk allt vanligare

Orsaken till den aktuella branden är inte klarlagd men fenomenet blir allt vanligare. Det visar en kartläggning i Danmark där vindkraftsutbyggnaden varit än mer aggressiv än i Sverige. Framför allt är det lite äldre verk som havererar genom att börja brinna men dessa är samtidigt ofta en god bit yngre än sin förväntade livslängd.

LÄS ÄVEN: Vindkraftshaveriet: 50 av 60 snurror står stilla

Natten mot en 20 januari förra året utbröt en storbrand i ett 45 meter högt vindkraftverk i Lemvig på Jylland. Inte heller där kunde brandmännen göra annat än att spärra av området och se på medan lågorna spred sig från navets maskineri och ut till vingarna, som slets av och kastades iväg i luften.

Branden var den senaste i raden av ett 30-tal de senaste dryga tio åren. visar Kartläggningen i Danmark visar att bränder har utvecklats att utgöra en allt större andel av vindkraftshaverierna. Den vanligaste orsaken är ljusbågar – elektriska urladdningar som kan ha en temperatur på upp till 20 000 °C.

Vindkraftsparker nära bebyggelse en fara

Vindkraftsparker anläggs numera allt närmare bebyggelse. Bränder och andra typer av haverier med snurrorna som leder till att delar av verket kastas ut som projektiler i luften innebär därför att risken att människor ska komma till skada ökat. Detta ovanpå de andra olägenheter det innebär för boende att ha vindsnurror inpå sig.

LÄS ÄVEN: Forskningslarm: Hälsofarligt höga nivåer av infraljud från vindkraft

Ett havererat vindkraftverk blir en dryg utgift för ägaren och/eller dennes försäkringsbolag. I slutänden betalar gemene man kostnaden i form av högre elpriser och/eller försäkringspremier.

Många vindkraftsparker är placerat i havet. När haverier sker innebär det störningar i kommersiell sjöfart och annan båttrafik. När ett 120 meter högt vindkraftverk havererade utanför Anholt i Kattegatt på grund av att det blåste för mycket kunde inga fartyg passera. . Den gången kastades material på runt 100 ton okontrollerat ut i luften.

Inte heller när vindkraftverk havererar på det här sättet kan Räddningstjänsten gör annat än att rycka ut och titta på. I flera sådana fall har inte bara rotorbladen lossnat, utan hela tornet vräkts omkull.

Dokumentation och kompetens saknas för äldre verk

Vindkraftverk ska inspekteras årligen men för många äldre modeller är detta svårt då det inte sällan saknas dokumentation såsom ritningar och elscheman. Dessutom har servicetekniker som kan de äldre snurrorna ofta gått i pension och inte förmedlat kompetensen till de som tagit över.

– Kunskap har gått förlorad genom åren, erkänner Peggy Friis, vindkraftsexpert med en bakgrund inom danska Energistyrelsen.

Verken är inte heller alltid byggda för de hårda och omväxlande väderförhållanden som gäller på den plats där de uppförs. De slits därför ut i förtid med ökad risk för bränder och andra typer av haverier.

– De måste tåla minusgrader, värmeböljor, torka och fukt. När skyddet mot vädret inte är bra slits delarna, och när servicetekniker inte kan få tag i ritningarna för ett gammalt kraftverk reparerar de det ibland på sätt som kan öka risken för olyckor.

Sprickor i fundamenten och bultar som brister är vanliga medorsaker av det slaget till haverierna. Det visar rapporter som skickats in il danska Energistyrelsen.

Även dödsfall har förekommit

Dödsfall förekommer enligt den danska kartläggningen också. Dessa är emellertid oftare än till haverier kopplade till uppförandet av snurrorna. Arbetare har bland annat klämts till döds under fallande rotorblad under byggarbetet.

– Ibland går det snett. Det är klart det gör det. Men vindkraft är en förhållandevis säker teknologi, tycker Peggy Friis.

Se Samnytts vindkraftsdokumentär

Du som inte redan gjort det, se gärna Samnytts vindkraftsdokumentär i tre delar där vi tar ett brett och kritiskt granskande grepp på den gröna energiomställningens effekter.