Fortsatt starkt EU-motstånd i Norge

En färsk opinionsmätning visar att motståndet mot ett norskt EU-medlemskap fortfarande är tydligt. 55 procent säger nej, 33 procent ja – men både Senterpartiet och Venstre förbereder sig på att frågan kan ta fart i nästa stortingsperiod.

Opinions senaste EU-undersökning, gjord för Altinget, visar i augusti samma siffror som i maj: 55 procent säger nej till EU, 33 procent säger ja och 12 procent är osäkra. Det rapporterar tidningen Altinget.

LÄS ÄVEN: EU ökar kontrollen över media

Efter ett kortvarigt mindre uppsving för ja-sidan i mars, då stödet för att gå med i EU nådde 40 procent, är nej-majoriteten återigen stabil. EU-positiva väljare återfinns främst hos Venstre, MDG, Høyre och Arbeiderpartiet. Mest EU-skeptiska är sympatisörer till SV, KrF, Frp, Rødt och Senterpartiet.

Geografiskt är stödet störst i Oslo och på Sørlandet, och lägst i Midt- och Nord-Norge. Äldre över 60 år är mest positiva (46 procent ja), och unga under 30 mest negativa (24 procent ja), men inte i någon grupp får ja-sidan majoritet.

Senterpartiet: ”Vi ska blockera alla möjligheter”

Senterpartiets väljare är mest negativa – hela 96 procent säger nej. Partiledaren Trygve Slagsvold Vedum är nöjd:

– Jag är glad att flertalet säger nej. Det norska folket är förnuftigt.

Vedum tror dock att frågan kan bli aktuell om Venstre och Høyre får mer inflytande. Han förutspår en snabb EU-utredning, och att den skulle landa i ett ja i kontrast till folkviljan.

– Vår viktigaste uppgift blir att samla så många EU-motståndare som möjligt i Stortinget. Får vi inflytande över statsbudgeten ska vi blockera alla möjligheter.

Venstre: ”En ny generation måste få en chans”

Venstres vice ordförande Sveinung Rotevatn menar att ja-sidans stöd är stabilt och vill se en ny, upplyst EU-debatt:

– Världen förändras, och det bör även våra attityder till EU göra. Klimakris, säkerhetspolitik och handel kräver samarbete över gränserna. Norge bör vara på insidan, inte utanför dörren.

Han vill driva frågan genom valrörelsen, Stortinget och debatter för att öka kunskapen. Bland Venstres väljare säger 63 procent ja till EU, något som Rotevatn kallar både motiverande och ansvarsfullt:

– Venstre har ett särskilt ansvar att vara den tydliga ja-rösten i norsk politik.

Oenighet om lärdomarna sedan 1994

Vid folkomröstningen 1994 röstade Norge nej till EU. Vedum menar att inget har tillkommit som talar för medlemskap, och att de skräckscenarier som ja-sidan då målade upp i händelse av ett folkligt nej inte har besannats.

Rotevatn hävdar tvärtom att argumenten för medlemskap är starkare än någonsin – och att EES-avtalet visat sina begränsningar.

Liten betydelse för stortingsvalet

Enligt Opinions rådgivare Martin Stubban kan mars månads ja-uppgång ha berott på oro för Donald Trump och handels-/tullkrig, en oro som nu dock avtagit. Han bedömer att EU-frågan blir marginell i valrörelsen inför stortingsvalet i september – endast 3–4 procent av väljarna anger den som en viktig valfråga.

LÄS ÄVEN: EU kräver makt att låna pengar för alla medlemsländer – till Ukraina och ”oförutsägbara kriser”