Forskare: Tala klarspråk om invandrarelevers skolresultat

Svenska elever presterar i topp men det svenska resultatet i internationella undersökningar och jämförelser sänks av det stora antalet invandrarelever. Nu vill en forskare se att man talar klarspråk om problematiken och den stora skillnaden mellan svenska och invandrade elever.

Svenska elever presterar extremt bra i internationell jämförelse och tester som Pisa och Timss medan elever med utländsk bakgrund drar ner resultaten. Skillnaden är dessutom en av de största i världen och motsvarar flera års inläsning. Det konstaterar Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för näringslivsforskning.

LÄS ÄVEN: Läsförståelsen bland ”svenska” elever rasar

I en debattartikel tar han upp tystnaden kring betydelsen av invandringen som har förändrat elevsammansättningen i grunden och försvårat för skolan att klara sitt uppdrag.

LÄS ÄVEN: INTERVJU: Toppläraren Karin vittnar om invandringskaos i eftertraktad stockholmsskola

Redan för flera år sen noterade Heller Sahlgren att då man enbart studerar svenska elever presterade den svenska grundskolan bland de bästa i världen. I en ny analys av resultaten i Timss 2023 visar han att den svenska skolan inte bara presterar bra utan extremt väl – bland svenska åttondeklassare når Sverige en delad sjätteplats i matematik med bäst resultat utanför Östasien och Singapore, och en delad fjärdeplats i naturvetenskap på samma nivå som Sydkorea.

Tillbaka på toppnivåer

Andelen högpresterande svenska åttondeklassare är tillbaka på 1995 års toppnivåer i bägge ämnen och är nu lika hög som i Sydkorea och Japan i naturvetenskap. Men då invandrarelever tas med sjunker snittresultaten med motsvarande ett läsårs inlärning.

Detta synliggör den svenska skolans största kvarvarande utmaning: de enorma kunskapsskillnaderna mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund. Dessa skillnader är bland de största i världen och motsvarar flera läsårs inlärning.

Nu efterlyser Gabriel Heller Sahlgren åtgärder för att åtgärda problemet och förespråkar metoden ”No Excuses” som bygger på strikt men varm elevdisciplin samt höga förväntningar för att stärka elevers karaktär. För att möjliggöra detta och implementera samtliga föreslagna punkter kan barnkonventionen behöva överges i lag.

Skoldebatten tycks idag ha låst sig vid föreställningen om en grundskola i ständig kris, trots att det nu står utom tvivel att den håller hög kunskapsmässig kvalitet. Det betyder inte att vi ska luta oss tillbaka; målet bör vara att bli absolut bäst i världen. Men främst krävs nu riktade insatser för att möta invandringens negativa kunskapseffekter. Att legalisera och införa ”No excuses”-modellen där den gör störst nytta är en nödvändig pusselbit i detta arbete.

LÄS ÄVEN: Majoritet av Malmöbarn är invandrare – forskare vill se arabiska skolor