Polisen stoppade kristen Pride-protest – domstolen läxar upp polisen om grundlagsskyddade rättigheter

Förvaltningsrätten i Stockholm underkänner polisens beslut att neka en kristen grupp tillstånd att hålla en allmän sammankomst i anslutning till årets Prideparad. I domen kritiseras Polismyndighetens motivering som otillräcklig och beslutet antyds strida mot grundlagens skydd för mötes- och yttrandefrihet. Rätten understryker att oron för ordningsstörningar inte får baseras på antaganden om intolerans och våld från Prideparadens deltagare eller publik.

En person med kristen livsåskådning ansökte i maj om tillstånd att hålla en allmän sammankomst vid ”Svampen” på Stureplan i Stockholm den 2 augusti 2025, samtidigt som Prideparaden skulle passera i närheten. Syftet var att tala om Bibelns syn på kärlek och sexualitet, inför en grupp på uppemot 50 deltagare.

LÄS ÄVEN: Gatupredikant sade att dragqueen-präst hamnar i helvetet – döms

Polismyndigheten avslog ansökan, bland annat med att det fanns risk för ”ordningsstörningar” från åskådare till och deltagare i Prideparaden, under förstått att dessa skulle ge sig på deltagarna i det kristna torgmötet. Men Förvaltningsrätten ger tillståndssökaren rätt och upphäver beslutet.

Domstolen: Har inte visat konkreta risker

Förvaltningsrätten konstaterar att mötes- och demonstrationsfriheterna är grundlagsskyddade rättigheter enligt både Regeringsformen och Europakonventionen. Dessa får endast inskränkas om det är absolut nödvändigt av hänsyn till exempelvis ordning och säkerhet.

Domstolen underkänner polisens resonemang om att åskådare till eller deltagare i Prideparaden skulle göra platsen farlig för den kristna gruppen, och slår också fast att åskådare till Pride inte är att betrakta som deltagare i själva paraden.

Därmed faller polisens andra motivering om att de två evenemangen skulle krocka med varandra. Det finns inget hinder att hålla den kristna sammankomsten på den aktuella platsen, slår förvaltningsrätten fast.

– Ett tillstånd att ordna en allmän sammankomst får inte nekas utom på mycket goda grunder, säger rådmannen Paul Sjögren.

LÄS ÄVEN: Domstol: Polisens deltagande i Pride bryter mot krav på opartiskhet

Inte heller polisens farhågor om ordningsstörningar från Pride-deltagare/åskådare håller juridiskt. Rätten skriver att ”blotta farhågor eller prognoser om eventuella ordningsstörningar eller säkerhetsrisker är inte tillräckligt” för att neka tillstånd – det krävs konkreta omständigheter, vilket polisen inte lyckades påvisa.

Signaler om intolerans inom Pride

I domen antyds att Polismyndighetens bedömning i praktiken innebär att det finns en hotbild från åskådare eller deltagare i Prideparaden – alltså att intoleranta reaktioner mot den kristna gruppens budskap skulle kunna eskalera till så allvarliga att ordning och säkerhet för de kristna inte kan garanteras.

Förvaltningsrätten påminner om att det är polisens ansvar att skydda rätten till mötes- och yttrandefrihet, även i potentiellt kontroversiella sammanhang där det kan upplevas som politiskt känsligt, som att skydda konservativt kristna mot sexuellt liberala:

”Kan man vänta sig oroligheter har polisen därför en skyldighet att så långt som möjligt förebygga oroligheterna genom exempelvis beredskap.”

När den kristna gruppen vill uttrycka sin syn på kärlek – med hänvisning till Bibeln – gör polisen antagandet att dessa inte bara riskerar att bemötas med verbala motargument utan också utsättas för våld.

Om antagandet har fog för sig rimmar det illa med regnbågsrörelsens egna ideal om fri kärlek, mångfald och inkludering och signalerar att det finns gränser för vilka perspektiv på kärlek och sex som faktiskt accepteras inom Pride.

Kritiseras för bristande proportionalitet

Domstolen lyfter även att det inte framkommit att platsens utformning eller omständigheter i sig omöjliggör genomförandet av sammankomsten. Det framgår inte heller att Polismyndigheten gjort en egen bedömning av hotbilden eller övervägt att hantera trängsel med avspärrningar eller extra bemanning.

Förvaltningsrätten betonar att Polismyndigheten inte får neka tillstånd utan att ha uttömt rimliga möjligheter att tillgodose båda parters rättigheter: ”Först när det är sannolikt att Polismyndigheten med rimliga ansträngningar inte kommer att kunna upprätthålla ordning och säkerhet […] bör det finnas skäl att ställa upp villkor”.

LÄS ÄVEN: Jan Emanuel: “Poliser ska inte gå i Pridetåg på arbetstid”

Domen och kritiken mot polisens beslut indikerar att de verkliga skälen för att neka tillstånd för den kristna sammankomsten varit andra än de som officiellt uppges. Myndigheten har själv deltagit med uniformerade konstaplar i Prideparaden och att ingripa mot andra deltagare eller åskådare kan vara en känslig situation för polisen att hantera.

Rättslig vägledning för framtiden

Domen utgör en tydlig rättslig markering: myndigheter får inte fatta beslut som i praktiken begränsar yttrande- och mötesfriheten för att slippa potentiella konflikter.

Tvärtom är det statens ansvar att säkra dessa friheter – även för obekväma eller impopulära budskap och när det finns risk att en grupp som signalerat godhet och tolerans kan få den bilden naggad i kanten genom att personer tillhöriga den gör sig skyldiga till hat, hot och våld i konfrontation med meningsmotståndare.

Den kristna gruppens rätt att uttrycka sin tro i det offentliga rummet kan inte ställas åt sidan med hänvisning till att det kan uppfattas som störande av andra eller försätta polisen i en obekväm sits – inte ens under Pride.

LÄS ÄVEN: MP-toppen Alice Bah Kuhnke: Orbán är en ”diktator” – vill vi att Ungern förvandlas till Ryssland?